flexicleanVi ställde några snabba frågor till Peder Eneroth från FlexiClean som ställer ut på konferensen!

Kan du kortfattat förklara din roll och erfarenhet inom dagvattenhantering?
Efter önskemål av det kommunala VA-bolaget Mälarenergi så började vi i branschen genom vårt andra bolag AB Aros Rör och Svets i branschen och lanserade vår kassett redan 2004. Vi blev informerade att det som fanns på marknaden fungerade inte och ombads att ta fram något bra. Med ett nära samarbete med Mälardalens Högskola tog vi fram den kassett vi har idag. När vi hade fyra gånger så mycket flödeskapacitet och dubbelt så hög reningseffekt som våra branschkollegor kände vi oss nöjda.

Idag anses vi som marknadsledande och detta har öppnat upp många spännande projekt både inom den privata sektorn men även i den akademiska världen. Samarbetet med Svenska Fotbollsförbundet avseende konstgräsplaner har varit givande och lyckat.  I projektet Minrent håller vi på att utvärdera slagg från stålindustrin som filtermaterial. Det senast projektet är med Örebro Universitet och rening av PFAS. Testresultaten har där varit så tillfredställande att fullskaleprojekt är planerade. Vi får många intressanta förfrågningar och har svårt att säga nej…

Införandet av ny teknik samt nya studier inom rening av dagvatten har haft en stor inverkan på marknaden. Hur skulle du säga att marknaden har utvecklats under de senaste 5 åren?
När vi började för 14 år sedan var det oftast en eldsjäl i någon kommun som engagerade sig i rening av dagvatten. Några kommuner köpte in kassetter för att testa men de flesta testprojekten föll i glömska.

Vi säger att det har ”bubblat” i branschen de senaste 3–5 åren. De flesta kommuner är klara med sina dagvattenplaner och Sveriges miljöinspektörer har börjat bearbeta den privata marknaden. Vi märker trender hos miljöinspektörer då det under en period kan vara förfrågningar från åkerier som sedan växlar över till bensinstationer eller bildemonteringar. Detta har gjort att den privata marknaden för oss är större än den offentliga.

Idag är det mycket konsulter och även byggherrar som hör av sig i ett tidigt skede. Oftast kan vi lösa problemen antingen konventionellt eller med de speciallösningar vi kan erbjuda.

Just nu finns det en lång diskussion om konstgräs och dess inverkan på miljön – ett ämne som ni har mycket erfarenhet inom och som även kommer att diskuteras under Dagvattenhantering 2018. Hur kommer det sig att det är aktuellt?
Redan för 25 år sedan när jag besökte min första inomhushall med konstgräs ifrågasatte jag hur ”nyttigt” det kan vara att springa runt i gummidamm. Under åren har jag sökt någon miljöansvarig på Svenska Fotbollsförbundet men inte hittat någon. En dag satt på jag på ett tåg ned till ett möte på Chalmers när en kille ringde och presenterade sig som miljöansvarig på Svenska Fotbollsförbundet. Han frågade om jag hade lust att träffa deras miljösektion och det ville jag givetvis. Väl på plats var jag ”laddad till tänderna” men möttes direkt av sektionen med att IVL Svenska Miljöinstitutet säger att FlexiClean är ”bäst i klassen” så det här är klart, sa dom….

Vi kände själva att vår produkt inte var tillämpad just då men vidareutvecklade den och kunde bara någon månad senare visa upp den första kassetten som renar tungmetaller, näringsämnen, oljor och partiklar ned till 42 my.

Ni har tillsammans med Svenska Fotbollsförbundet arbetat fram lösningar för att rena tungmetaller, näringsämnen och minska petroleumprodukter från just konstgräsplaner. Hur började det arbetet och samarbetet?
Vi själva har ingen kunskap avseende konstgräsplaner innan Svenska Fotbollsförbundet ringde. Jag blev djupt imponerad av vad de redan hade tagit fram och dokumenterat i det tysta. När larmrapporterna kom ut i media hade de redan själva forskat i frågan under ett antal år. De var själva medvetna om att detta var en het potatis och ville förekomma så gott de kunde. Frågan gäller ju inte bara i Sverige utan även ute i Europa och ligger på agendan hos Europeiska Fotbollsförbundet UEFA. Svenska Fotbollsförbundet betonade redan från början för oss att de ville bli först i världen med att presentera en lösning. Och de gjorde dom.

Slutligen, har du några tips för de organisationer (kommuner etc) som genomgår eller kommer att genomgå ett större arbeta att införa ny teknik i sin dagvattenhantering?
Tekniken och kompetensen finns, men det första som slår mig är kommunikation. Tillfällen som denna konferens är ypperlig att byta erfarenheter oavsett man sitter i den offentliga eller privata sektorn. En del har kommit längre, andra avvaktar. Dela med er av era erfarenheter. Det tjänar vi alla på, speciellt vår miljö…