talare_penningtvatt20193Statistik från Ekobrottsmyndigheten visar att penningbeslag ökade kraftigt förra året, från tre stycken 2017 till 49 stycken 2018. Michael Målqvist, kammaråklagare på rättsenheten Ekobrottsmyndigheten medverkar i årets konferensen Åtgärder mot penningtvätt och annan finansiell brottslighet och kommer bland annat ta upp klandervärt risktagande i kontantintensiva verksamheter. Vi passade på att ställa några frågor till Michael inför konferensen.

Hur ser det straffrättsliga ansvaret ut för näringspenningtvätt?

Penningtvättbrott förutsätter att åklagaren kan styrka att pengarna härrör från brott eller brottslig verksamhet. Näringspenningtvätt kräver inte att pengarna härrör från brottslig verksamhet, utan det som kriminaliserats är ett klandervärt risktagande när någon medverkar till misstänkta transaktioner. Straffansvar kan därför utgå även om de misstänkta transaktionerna senare visar sig vara legitima.

Hur svårt är det att få bevisningen att räcka för en fällande dom?

Det är svårt att svara på, men generellt sett krävs det alltid en mycket gedigen utredning och omfattande bevisning för en fällande dom avseende avancerad ekobrottslighet. Beviskraven är inte högre i ekomål än annars, men materian är ofta mycket komplicerad och omfattande och dessutom handlar målen oftast om en verksamhet som i grunden är laglig, till skillnad från exempelvis narkotikabrottslighet. Mycket av målet kan därför handla om att bevisa att ett agerande över huvud taget är olagligt.

Vilka branscher är mest utsatta för näringspenningtvätt?

Penningtvätt förekommer i alla branscher där kriminella vill och kan tvätta pengar. Och penningtvättare är många gånger innovativa och dedikerade när det gäller att nå sitt mål. Näringspenningtvätt är bara en juridisk rubricering på ett agerande som lagstiftaren ansett utgöra ett klandervärt risktagande i förhållande till risken att pengar tvättas i exempelvis en näringsverksamhet. Det kan dock sägas att den mest uppenbara penningtvätten förekommer där stora mängder kontanter hanteras.

Hur ser samarbetet ut med tex Finanspolisen, Skatteverket och andra myndigheter?

Ekobrottsmyndigheten har såväl strategisk som operativ samverkan med flera andra myndigheter för att bekämpa penningtvätt, bl.a. genom kunskapsutbyte och utbyte av operativ information. Exakt vilka arbetsmetoder som används eller hur samverkan ser ut är dock inget som vi går ut med.

Hur får ni in fall att gå vidare med?

Anmälningar inkommer till Ekobrottsmyndigheten på många olika sätt, exempelvis från Ekobrottsmyndighetens egna polisoperativa enheter, Finanspolisen, Skatteverket, ärenden som överlämnas från Åklagarmyndigheten, revisorer eller andra tillsynsorgan eller myndigheter samt från allmänheten.

Vad kommer du mer specifikt tala om på konferensen?

Min tanke är att försöka förmedla till åhörarna hur den civilrättsliga penningtvättslagen och den straffrättsliga penningtvättsbrottslagen hänger ihop genom att använda konkreta exempel och situationer.

Vad hoppas du deltagarna ska ta med sig efter din föreläsning?

Vikten av att ha en gedigen kundkännedom och att agera vid misstanke om penningtvätt, i synnerhet vid verksamheter med stor kontanthantering.

Är det någon annan talare på konferensen som du vill lyfta fram extra som intressant?

Jag tycker att alla föreläsningar verkar väldigt intressanta och ser fram emot att själv delta som åhörare.

Läs mer om konferensen Åtgärder mot penningtvätt & annan finansiell brottslighet