Vi passade på att ställa några frågor till Magnus Johansson, expert på offentlig upphandling och konkurrens på Företagarna, inför hans medverkan på konferensen Mutor, korruption och otillåten påverkan den 26-27 november i Stockholm. Han berättar bland annat om hur man ska arbeta för att öka medvetenheten för korruptionsrisker kopplade till offentlig upphandling, vilka verktyg det finns i upphandlingsregelverket för att bekämpa korruption och vilka risker som finns i inköpsprocessen.

Vad kommer ditt pass på konferensen Mutor, korruption & otillåten påverkan handla om?

Mitt pass kommer främst att handla om korruptionsrisker kopplade till offentlig upphandling och vilka verktyg som finns i upphandlingslagstiftningen för att kunna bidra till en sund konkurrens på lika villkor.

Hur kan man arbeta för att öka medvetenheten om dessa frågor?

Det första steget är att prata om mutor, korruption och otillåten påverkan för att medvetandegöra sin organisation eller sitt företag vad det egentligen handlar om – innan det är för sent. Offentlig sektor har ett särskilt stort ansvar gentemot skattebetalarna att se till att skattemedel används på bästa sätt. Ett bra sätt att öka kunskapen är att internt diskutera olika dilemmasituationer som är anpassade för just den specifika verksamheten – då blir det tydligt och känns relevant för åhöraren.

Vilken betydelse har ledningen för att motverka mutor och korruption?

Det är viktig att ledningen tar ansvar och föregår med gott exempel förstås. Annars kan lätt tilltro urholkas och oegentliga beteenden normaliseras.

Hur hög är beredskapen hos ledningen hos era medlemmar gällande dessa frågor?

Majoriteten av våra medlemmar är småföretag med färre än 10 anställda. Min uppfattning är att beredskapen är bra men att den alltid kan bli bättre. Jag upplever att man under de senaste åren blivit generellt mer medveten om mutor och korruption, särskilt ur ett mer samhällspolitiskt perspektiv.

Vad är riskerna i inköpsprocessen?

I den offentliga upphandlingen är riskerna som störst vid det konkurrensuppsökande skedet. Det kan exempelvis röra sig om att ett företag som lämnat anbud får fördelar som följd av en otillåten påverkan. Vad som kan vara svårt att upptäcka i upphandlingssammanhang är vänskapskorruption och svågerpolitik. Att gynna någon närstående eller vän kan ske i stort sätt i alla delar av inköpsprocessen.

Vilka konsekvenser får det att allt fler offentliga kontrakt konkurrensutsätts?

Den offentliga upphandlingen omsätter cirka 700 miljarder årligen och är en lukrativ marknad för många leverantörer. Det är förstås positivt att fler kontrakt konkurrensutsätts men med detta kan följa en större korruptionsrisk. Det är därför viktigt att upphandlare har inblick i hur korruption i offentlig upphandling kan yttra sig om och framförallt, hur den kan elimineras.

Vilka verktyg finns i upphandlingsregelverket för att bekämpa korruption?

Det finns ett antal verktyg i upphandlingsregelverket som kan användas i kampen mot korruption. Förutom de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet och ömsesidigt erkännande så finns det regler om uteslutning av oseriösa och olämpliga företag.

Vad ska man tänka på som upphandlare?

Som upphandlare bör man arbeta strategiskt mot korruption. Börja hemma i den egna organisationen och identifiera var de största korruptionsriskerna finns i de offentliga inköpen. Tänk även på att införa riktlinjer för direktupphandlingar som inte behöver konkurrensutsättas enligt upphandlingslagstiftningen.