Upphandlingsmyndigheten har nyligen blivit utsedda till Sveriges modernaste myndighet. På konferensen Ledning och styrning i framtidens myndighet kommer Åsa Olsson och Filip Brännström och berättar om hur resan mot att bli Sveriges modernaste myndighet har präglats av fokus på medarbetare och kunder samt samhällsnyttan. Dessutom hur man tänker kring det fortsatta arbetet med att utveckla myndigheten.

Ni har blivit utnämnda till Sveriges modernaste myndighet – grattis! Vilka har varit de viktigaste parametrarna för att lyckas med det?

Vi är en liten och relativt ny myndighet med ett stort uppdrag. Med hjälp av dialog, samverkan och målfokus har vi lagt rälsen medan vi kör, det vill säga vi har byggt upp verksamheten på väldigt kort tid samtidigt som vi har levererat på vårt uppdrag. Det har vi kunnat göra tack vare ett stort engagemang från alla medarbetare och med ett tydligt fokus på både samhällsnytta och kundnytta.

Myndigheten startade för cirka fyra år sedan, hur såg bakgrunden ut?

2012 genomfördes Upphandlingsstödutredningen som föreslog att det statliga upphandlingsstödet skulle samordnas i en ny myndighet. Under 2014 överfördes den dåvarande upphandlingsstödjande verksamheten från tre olika organisationer till Konkurrensverket, och strax därefter beslutades att en helt ny myndighet skulle skapas. 1 september 2015 bildades den nya myndigheten och upphandlingsstödet flyttades från Konkurrensverket till den nya Upphandlingsmyndigheten.

Ett antal myndigheter slogs ihop till en nyinrättad myndighet – var det en fördel eller nackdel?

När man drar igång en verksamhet finns det så klart både för- och nackdelar med att till stor del starta igång med befintliga verksamheter jämfört med att starta från ett blankt papper.

Vilka var fördelarna?

Eftersom verksamheten redan hade bedrivits på Konkurrensverket cirka ett år var flera delar startklara från dag ett. Många av våra roller var redan bemannade med rätt kompetens och det fanns en energi i att få starta upp en ny myndighet.

Vilka var nackdelarna?

När myndigheten inrättades tillsattes med kort varsel en tillförordnad generaldirektör och ledningsgrupp. Tyvärr drog det ut på tillsättning av ordinarie generaldirektör och ledningsgrupp. Detta ledde till att verksamheten inte fick den nystart som behövdes för att få ihop verksamheterna. Det saknades mål och prioriteringar, organisationen var inte ändamålsenlig och det saknades en gemensam kultur.

Vad blir nästa steg, efter att ni fått denna utmärkelse, och vad blir viktigt i att fortsätta vara en av de modernaste myndigheterna även i framtiden?

Att hålla i den förändring vi är i, vi har visserligen kommit långt men är inte färdiga. Vi fortsätter att utveckla vår verksamhet och vårt kundfokus för att säkerställa att vårt stöd verkligen bidrar till samhällsnyttan. Vi har i vår strategiplan precis pekat ut ett antal ställningstagande som till stor del handlar om att vi ska ha ett utforskande angreppssätt, vara en lärande organisation och ha ett helhetstänk gällande hållbarhet. Så det kommer vi att jobba vidare med.

Vad kommer ni prata om på konferensen Ledning och styrning i framtidens myndighet?

Vi kommer att berätta om vår resa och hur vi har haft ett tydligt fokus på både samhällsnytta och kundnytta när vi har skapat vår myndighet. Vi kommer också prata om hur vi har använt oss av metoden tjänstedesign för att samskapa med både medarbetare och kunder för att utveckla vår verksamhet och det stöd vi ger.

Är det någon annan talare på konferensen som ni är nyfikna på?

Tillit, agilt och kultur är områden som är väldigt intressanta och som vi diskuterar mycket. Därför ser vi fram emot att få lyssna både på Andreas Bohlins pass ”Att mäta och styra med tillits- och agilit ledarskap – hur, vilka och varför?” och Fredrik Modighs pass ”Ledarskapets betydelse för utveckling i framtidens myndighetssverige”.

Mer om konferensen Ledning & Styrning i framtidens myndighet.