Snart är det dags för den efterlängtade konferensen Psykiatridagarna – den självklara mötesplatsen för dig som är verksam inom eller nära psykiatrin. På plats i Stockholm den 6-7 oktober tar vi del av ett fullspäckat konferensprogram där aktuell forskning varvas med praktiska arbetssätt och värdefull expertis. Under konferensens första dag får vi bland annat lyssna till Moa Kindström Dahlin, docent i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Moas anförande berör bland annat domstolsprocessen i LPT-mål och den komplexa relationen mellan psykiatri och juridik vid tvångsvård. Vi tog en pratstund med Moa med anledning av hennes medverkan.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Jag är väldigt förtjust i att undervisa, både juriststudenter och blivande hälso- och sjukvårdspersonal. Vikten av att skapa undervisningsmiljöer som ger utrymme för öppna samtal och kritiskt tänkande kan inte underskattas. Jag stimuleras verkligen av känslan av att mina studenter förstår det jag vill att de ska förstå – och helst ska de tro att de kom på svaren själva.

Hur laddar du helst batterierna när du inte arbetar?

Jag är faktiskt ganska dålig på att ladda mina batterier, vilket nog beror på att jag tycker att mitt jobb är så roligt. Men jag vilar bäst tillsammans med min man och mina barn och vår hund – i vår nya båt! Eller framför en bra tv-serie.

Om du fick välja en lärdom som du haft nytta av i ditt arbetsliv, vad skulle det vara?
Om du har möjlighet att påverka vilka dina kollegor är – välj då med omsorg. Trivsel i arbetsgruppen betyder allt för min kreativitet, lust och energi. Att arbeta inom akademin innebär – liksom många andra yrkesval – hög konkurrens; att man ständigt jämförs med andra, rankas och skärskådas. Jag trivs inte med ett alltför hårt fokus på den enskilda karriären – att klättra så högt som möjligt, så snabbt som möjligt. Jag tycker däremot om känslan av att man är ett team som tar sig uppåt tillsammans. Det är så mycket roligare att dela framgångar tillsammans, och lättare att hantera besvikelser också (så det gör inget om det tar lite längre tid att klättra uppför karriärstegen).

Temat för din kommande medverkan på Psykiatridagarna är LPT-förhandling i förvaltningsrätten och länken mellan juridik och psykiatri. Varför är ämnet aktuellt?
Att vårda människor mot deras vilja är alltid en paradox, eftersom man kränker någons självbestämmande för att nå ett högre syfte. Jag har inga problem med tvångsvård i sak, jag tycker absolut att det kan vara befogat med tvång. Det som är viktigt ur ett rättsstats- och rättighetsperspektiv är att den som ska tvångsvårdas ska få chansen att komma till tals och, i övrigt, få en rättvis rättegång. LPT-förhandlingar går ofta väldigt fort och i en majoritet av fallen går domstolen på läkarnas linje – om en chefsöverläkare ansöker om tvångsvård så bifaller förvaltningsrätten nästan alltid ansökan. I de fall där den sakkunnige läkaren gör samma bedömning som chefsöverläkaren så är det i stort sett omöjligt för patienten att slippa tvångsvård. Då blir det väldigt intressant att fundera på, ur ett juridiskt perspektiv, vem som egentligen har det sista ordet – domstolen eller läkarna?

Varmt välkommen att ta del av Moa Kindström Dahlins föreläsning, klockan 11:15 onsdagen den 6 oktober.