Vad kan vi vänta oss av Svensk sjukvård under det närmaste årtiondet? En växande äldre befolkning ställer allt högre krav på den palliativa vården. Kravet att hitta ett funktionerande system för sammanhållen vårdkedja kommer vara livsavgörande. En bättre helhetssyn är grundläggande för att kunna tillhandahålla bra vård. Behovet av en individuell plan, ett diagnosinriktat perspektiv mot ett hälsoperspektiv med utgång från patientens hela situation ser ut att vara enda lösningen. Hur ska då samarbetet mellan kommuner och landsting se ut? Missa inte möjligheten att höra hur Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting ser på framtiden för svensk sjukvård!

Hur arbetar vi nationellt med standardiserade vårdförlopp? Hur går det för landstingen och vilken roll spelar kontaktsjuksköterskans roll? Patientsäkerhet i framtiden ställer högre krav på både system och anställda. Det finns ett flertal utmaningar med att bedriva komplex vård i hemmet och riskerna ökar med ny teknik, avancerade behandlingar och många inblandade vårdgivare. Många sjuksköterskor vittnar om att deras arbetsuppgifter förflyttas från medicinskt ansvar mot fokus på registreringar, dokumentation, statistik och vårdtyngdsmätningar. Under SjuksköterskeForum 2016, 29-30 September, kan du bland annat ta del ovanstående utmaningar och diskutera dina frågor med sjuksköterskor från hela landet.

Ett växande problemen är multiresistenta bakterier på mottagningarna. MRSA, ESBL och VRE som framför allt inom sjukvården är ett riktigt hot. De flesta verksamheter inom hälso- och sjukvård drabbas på något sätt någon gång av MRB. Detta växande folkhälsohot kräver ökad kunskap kring handläggningen av MRB. Under konferensens andra dag hör du två av Sveriges mest framstående infektions- och hygienläkare berätta om MRB och antibiotikaresistens ur ett svenskt perspektiv, faktorer för spridning och metoder för isolering samt behandlingsprinciper och förhindrande av smitta.

Den sista utmaningen för Sveriges sjuksköterskor som vi behandlar denna gång är svåra möten och samtal med såväl patienter i utsatta situationer som kollegor i behov av stöttning. Hur lägger man strategiskt upp dessa möten? Hur kan du göra skillnad i bemötandet? Vi ger dig även en praktisk genomgång av hur du bättre kan förstå och konkret bemöta psykiatriska funktionsnedsättningar och lära dig identifiera risksituationer samt en introduktion till MI (motivational interviewing), en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser.

Missa inte din chans att uppdatera dig på några av de största utmaningarna i din vardagssituation. Antal platser är begränsat!

Framtidens sjukvård

• Utmaningar för svensk sjukvård
• En växande äldre befolkning – ökade krav?
• Samarbetet mellan kommuner och landsting

Hans Karlsson är sedan november 2013 chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting. Hans är i grunden röntgenläkare, specialist i radiologi och har arbetat som Länsverksamhetschef för radiologin i Värmland. 2010 tillträdde Hans som landstingsdirektör i Värmland efter att ha varit biträdande landstingsdirektör sedan 2004.

Sammanhållen vårdkedja – för bättre helhetssyn och tryggare vårdomsorg

• Vad innebär sammanhållen vårdkedja?
• Erfarenheter från olika landsting och kommuner
• Sammanhållen individuell plan, möjligheter och utmaningar
• Projektet Tryggare mottagning i hemmet

Lisbeth Hagman, Äldreförvaltningen, Stockholms Stad. Lisbeth har bakgrund som sjuksköterska med inriktning mot medicin och geriatrik, har vidareutbildning inom vårdyrkespedagogik och hälso- och sjukvårdsadministration. Hon har haft flera chefsbefattningar inom både kommunal och privat verksamhet. Lisbeth har under flera år arbetat inom FoU-enheten Stiftelsen Äldrecentrum och ansvarar nu för Stockholms stads 13 kvalitetsobservatörer.

Lena Carling, projektledare, Äldreförvaltningen, Stockholms Stad. Lena är utbildad sjuksköterska och vårdlärare och har arbetat som hemvårdschef i Stockholms stad och vårdlärare i Haninge kommun. Lena har under flera år arbetat med olika samverkansprojekt i syfte att skapa förutsättningar för bättre samverkan och en sammanhållen vårdkedja. Lena har även arbetat med E-hälsofrågor och ansvarar nu för projektet, Tryggare mottagning i hemmet.

Standardiserade vårdförlopp

• Hur arbetar vi nationellt?
• Hur går det för landstingen?
• Vad är kontaktsjuksköterskans roll?

Helena Brändström, Nationell samordnare för standardiserade vårdförlopp och nationella vårdprogram, Regionala cancercentrum i samverkan.

Patientsäkerhet i framtiden – säkra vårdövergångar och delaktiga patienter

• Aktiva överlämningar och säkra vårdövergångar: vems ansvar?
• Delaktiga patienter, delaktig vårdpersonal och samskapande av vård
• Patient Activation in Transition to Home (PATH): att ge patienter verktyg att klara sin egenvård i hemmet

Maria Flink, Socionom och Med dr, Medical Management Centre, LIME, Karolinska Institutet och Kuratorskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Maligna tumörsår ur patientsäkerhetsperspektiv

• Sårbehandling
• Vikten av att inte bryta vårdkedjan
• Hälsoekonomi

Susanne Dufva, fil. kand., specialistsjuksköterska inom onkologisk vård, ASIH Stockholm Södra Långbro Park, där Susanne är processansvarig för sår. Hon har arbetat på onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm i drygt 15 år och bl a tjänstgjort på Sveriges enda mottagning för maligna tumörsår. Medförfattare i vårdprogrammet för maligna tumörsår som publicerats i Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotlands regi juni 2015.

Psykiatriska funktionsnedsättningar – att förstå och bemöta

• Förstå människors beteende utifrån en komplex bakgrund
• Allt är inte ett problem, lär dig identifiera risksituationer
• Konkreta strategier för bemötande

Maria Bauer, beteendevetare och utbildad handledare. Hon har varit verksam inom vård, omsorg och rättsväsendet i 25 år. Hon är en av Sveriges främsta föreläsare när det gäller bemötande av  hot och våld i professionella miljöer samt aggressivt beteende. Hon föreläser ofta om psykisk ohälsa, psykiatri men utbildar även chefer i konflikthantering mm

Multiresistenta bakteriers väg in till primärvården

• Hur sker smitta av MRB och hur kan det ske inom primärvården?
• Vad blir konsekvensen av det?
• Hur förhindra smitta av MRB i primärvården?

Birgitta Lytsy, Hygienöverläkare, Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, Akademiska laboratoriet och Akademiska sjukhuset. Birgitta är hygienöverläkare i Uppsala med 10 års erfarenhet av att hantera MRB i vårdmiljöer inklusive primärvård.

Smittskydd, vårdhygien och infektion

• Uppdatering kring multiresistenta bakterier och antibiotika-resistens ur ett svenskt perspektiv
• Riskfaktorer för spridning av resistenta bakterier samt isoleringsprinciper på sjukhus
• Behandlingsprinciper/antibiotic stewardship

Ulrika Snygg-Martin, MD, PhD, Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Östra Göteborg.

Fördjupningsdag 30 september 2016: Diabetes och följdkomplikationer

David Nathanson, Med dr, Överläkare, Vetenskaplig sekreterare Svensk Förening för Diabetologi ST studierektor VO internmedicin Södersjukhuset Stockholm