Gatubelysningsforum

”Klimatsmarta och innovativa stolpar”

Under Gatubelysningsforum passar jag på att prata med Northcones säljare i södra Sverige, Fredric Munge. Jag frågar vad som är det bästa med forumet.

– Det är mötena, helt klart. Att få träffa både kunder och andra i branschen, utbyta erfarenheter och samtidigt få en känsla för hur marknaden utvecklas. Det ger oss också bra inspel till hur vi kan fortsätta förbättra våra lösningar.

Hur tänker ni kring utvecklingen framåt?

– För oss handlar det mycket om att hela tiden bli lite bättre. Vi får mycket input från kunder och från hur produkterna faktiskt används ute i verkligheten, och det tar vi med oss in i utvecklingen.
Vi jobbar med kvalitet, funktion och hållbarhet parallellt – så att stolparna gör sitt jobb, håller över tid och är enkla för både beställare och montörer att jobba med.

Northcone är kända för sina krocksäkra stolpar – vad innebär det?

– Det handlar om hur stolpen beter sig vid en påkörning. Vi har två huvudtyper. Dels energiuppfångande stolpar som är byggda för att bromsa fordonet kontrollerat vid en kollision, till exempel från 100 km/h ner mot runt 50 km/h. Dels eftergivliga stolpar för park- och gatumiljöer som ger vika om man kör på dem.

Samtidigt är våra stolpar lättare än många andra på marknaden, vilket underlättar både transport och montage. Ytskiktet har dessutom självläkande egenskaper vid mindre repor, vilket gör att stolparna håller sig snygga längre och kräver mindre underhåll. För mig är det en bra kombination av säkerhet, kvalitet och hållbarhet i praktiken.

Varmförzinkning var en av årets utställare på Gatubelysningsforum. Jag pratar med Ivan Welandson och Jonathan Bergstrand som är på plats på Münchenbryggeriet och representerar företaget. Jag frågar vad de har tyckt varit roligast med Gatubelysningsforum i år och både Ivan och Jonathan är eniga att det är människorna.

Det har varit att träffa alla i branschen, det är folk från norr till söder här idag och man får chansen att uppdatera dem kring våra nyheter och vi får se vad de erbjuder för nytt. Vi träffar även potentiella kunder eller till och med installatören som monterar allt och det blir en möjlighet att prata mer med dem.

Detta leder mig att fråga varför just zink är ett så fördelaktigt material och hur de gör för att sticka ut på marknaden. Ivan berättar att det handlar om att zink är ett material med många fördelar och att de sticker ut genom just deras produktion:

Dels är zink en väl beprövad metod som funnits i många år, därtill är den både självläkande såsom rostskyddande. Sen är den mer miljövänlig också. Produktionen startar med ett rent råmaterial till exempel plåt som vi vidareförädlar till en bearbetad, förzinkad produkt. Vi har hela flödet under ett och samma tak från råmaterial till färdig produkt och inga mellanhänder vilket gör att vi kan minimera transporter mellan olika aktörer. På så sätt kan vi ha en bättre kalkyl och arbeta med besparingar i miljösyfte.

Avslutningsvis frågar jag Ivan och Jonathan vad som är aktuellt för Varmförzinkning just nu och de berättar att de har en ny produktserie dagen till ära.

Just nu får vi även chansen att visa upp vår eftergivliga stolpe, det är en så kallad krocksäker stolpe med stålfundament istället för betongfundament. Detta väger 60KG istället för 1015KG. Vilket är både innovativt och mer miljövänligt.

Under Gatubelysningsforum 2025 får vi chansen att tala mer med Yord Tellberger från MoraMast. Vi frågar Yord vad han tycker är roligast med årets Gatubelysningsforum: Jag har jobbat i den här branschen i många år, men det här är faktiskt första gången jag både besöker och framför allt medverkar som utställare – men det är mycket intressanta möten. Det är många som vill komma och berätta att de har handlat våra produkter och att de står i deras kommun, produkter som är nästan 50 år gamla som vi har tillverkat. Som fortfarande lever, det är väldigt roligt att höra och sen är det är ett trevligt forum och mycket kompetenta personer.

Yord berättar också att de har haft projekt där man skräddarsytt produkter för diverse kunder, varpå vi ställer frågan: ”Hur viktig är möjligheten att individualisera för varje kund för MoraMast?” Varpå Yord förklarar: Det är ju vår starka sida, vi har otroligt kompetent personal i vår verkstad som i princip kan bygga vad som helst. Jag får ofta frågan varför vi inte har automatiserat vår produktion och det är det här är nog liksom en stor del i det att vi har möjligheten att vara så flexibla och bygga i princip det kunden önskar… Vi gör alltid vårt yttersta för att tillgodose kunders önskemål – om det är att ta fram en ny produkt eller utveckla befintliga produkter så gör vi det.

”Vad tror du är viktigast att se till i framtiden satt i gatubelysning?” Frågar jag och efter lite fundering säger Yord: Att utveckla hållbara produkter, att använda rätt material i produkterna för att slita så lite som möjligt på miljön – att man kan ta hand om produkterna under längre period och att man därtill återbrukar så mycket som möjligt.

Detta leder mig att fråga Yord hur MoraMast arbetar med hållbarhet och innovation i åtanke, varpå Yord berättar: Ser man till att vara innovativ inom metallbranschen så tycker jag att vi gjort ett väldigt bra jobb – vi har ju bland annat våra nya LITE serie där vi reducerar klimatpåverkan så mycket som möjligt. De är ett återbrukat stål som behandlas i en helt fossilfri process, något som klimatreducerar produkten otroligt mycket.

Var, när hur?

Gatubelysningsforum 2025 arrangeras den 25-26 september på Münchenbryggeriet, Söder Mälarstrand 29, plan 7. Föreläsningarna hålls i Mälarsalen. Den första dagen startar kl 08:30 med registrering och morgonkaffe.

Hur tar jag mig dit?

Tunnelbana

Ta tunnelbanans röda linje till Mariatorget. Välj uppgången mot Torkel Knutssonsgatan och Polishuset. Gå höger när du kommit upp ur tunnelbanan och gå utmed Torkel Knutssonsgatan ca 400 meter.

Buss

Ta bussen till hållplatsen Krukmakargatan alternativt Hornsgatan/Rosenlundsgatan. Gå utmed Torkel Knutssonsgatan ca 400 meter ner mot Münchenbryggeriet som ligger på Torkel Knutssonsgatan 2.

Bil

Vi rekommenderar att du åker kommunalt men det går bra att parkera utmed Torkel Knutssonsgatan (ca 100 parkeringsplatser i båda färdriktningar), Söder Mälarstrand (ca 50 parkeringsplatser utmed kajen) och vid närliggande gator.

Tåg

Ta pendeltåget till station Stockholm Södra. Välj uppgången mot Rosenlundsgatan. Gå höger vid utgången och följ Rosenlundsgatan norrut i ca 350 meter. Ta höger in på Wolmar Yxkullsgatan och sväng sedan vänster ner på Torkel Knutssonsgatan. Gå utmed Torkel Knutssonsgatan i ca 500 meter.

Hur är det med dokumentation?

Många av våra föredragshållare uppdaterar sina anföranden i sista stund. För att kunna erbjuda en uppdaterad och korrekt version har vi därför valt att tillhandahålla dokumentationerna digitalt. I anslutning till konferensen får du tillgång till dokumentationen via webblänk. Vill du anteckna i dokumentationen rekommenderar vi att du skriver ut och tar med dig den till konferensen. Om det saknas dokumentation, läggs den ut för nedladdning efter konferensen. Detta görs förutsatt att materialet kommer oss tillhanda från talaren. Finns inte dokumentationen tillgänglig, beror det på att vi inte har fått materialet eller ej fått tillåtelse att delge det till tredje part.

Hur funkar det med mingel och middag?

Efter den första dagen, 25:e september, arrangeras ett nätverksmingel för alla konferensdeltagare från ca 17:15 till 18:15. Efter minglet välkomnar vi alla förbokade middagsgäster till konferensmiddag på Münchenbryggeriet kl 18:30. OBS! Middagen kräver separat anmälan. Har du fått förhinder vänligen kontakta Insight Events registreringsdisk på plats under konferensen eller via email info@insightevents.se          

Vad händer om jag inte kan komma?

Om du har fått förhinder kan du kostnadsfritt överlåta din plats till en kollega. Vänligen kontakta oss på info@insightevents.se med kontaktuppgifter till dig och din ersättare.

Jag är utställare och behöver hjälp – hur gör jag?

Om är utställare och har frågor eller behöver information om din medverkan vänligen kontakta Emily Lembäck på emily.lemback@insightevents.se eller +46 70 109 06 81.

Vad är det som egentligen gäller med utfasningen av urladdningslampor? Henrik Gidlund arbetar som specialist, underhåll på Trafikverket. Han har mångårig erfarenhet som teknikspecialist och projektledare inom området och är aktuell som talare på Gatubelysningsforum 2025. På konferensen i Stockholm den 25-26 september kommer Henrik att presentera alternativ för att ersätta urladdningslampor i belysningsanläggningarna. Han kommer att dela med sig av erfarenheterna så här långt, Trafikverkets strategi för utfasningen samt vilka fallgropar man ska undvika.

Henrik, du arbetar som specialist, underhåll på Trafikverket. Kan du berätta lite om dig själv och din roll?

Jag fungerar som stöd kring vägbelysning för hela Trafikverket, men jobbar lite extra med våra projektledare som har hand om underhållskontrakten.

Vi är en grupp på 3 personer på underhåll som håller på med regelverket för belysning, vi håller koll på sånt som kan påverka oss och vår anläggning och försöker sprida kunskapen både inom och utom organisationen.

Vad kommer du att prata om på Gatubelysningsforum 2025?

Jag har tittat närmare på vilka alternativ vi har när det gäller att ersätta urladdningslampor i belysningsanläggningarna och tänkte dela med mig om erfarenheterna så här långt.

Vad är det egentligen som gäller med utfasningen och vilka platser berörs?

Urladdningsljuskällor innehåller små mängder kvicksilver som är förbjudet i EU. Det finns ett undantag för de lampor som används i utomhusbelysning, men det tar slut 2027 och kommer troligtvis inte att förlängas. När undantaget försvinner blir det förbjudet att tillverka och sälja lamporna, man får fortfarande använde de man redan köpt och sälja ut de lager som finns. Men de kommer bli allt svårare att få tag på.

De vanligaste urladdningsljuskällorna är högtrycksnatriumlampa (gult ljus) och keramisk metallhalogenlampa (vitt ljus). De sitter i många armaturer för väg- gata och parkbelysning, men också tak och väggarmaturer nära fastigheter. Totalt kan det röra sig om 2 till 2,5 miljoner lampor som ska fasas ut.

Vad har Trafikverket för strategi kring utfasningen?

Det återkommer jag till i detalj på föreläsningen, så det får bli en cliffhanger till Gatubelysningsforum. Men det handlar i huvudsak om att öka antalet armaturbyten

Vilka krav ska man hålla koll på när man byter belysning? Vilka fallgropar ska man undvika?

Förutom att byta armatur kan man sätta i ersättningslampor eller använda någon form av renoveringssats till LED. När man bygger om armaturen ändras ansvarsförhållandet för att armaturen är säker för användning.

Det kan också bli förändringar på hur ljuset kommer ut ur armaturen, risken är att det blir för lite ljus och att det hamnar fel och inte längre ger fullgod kvalitet.

Hur kan ljus användas som verktyg för platsidentitet och samhörighet? Johan Röklander är en erfaren ljusdesigner och lärare vid Tekniska Högskolan, Jönköping University. Han är specialiserad på utomhusbelysning, belysningsutredningar och hur vi uppfattar vår visuella omgivning. Med en bakgrund som kommunal ljusplanerare och konsult har han arbetat med både forskning och kommersiella projekt inom ljusdesign. Vid Ljushögskolan undervisar han framtida ljusdesigners och betonar vikten av samverkan mellan arkitekter, installatörer och ljusdesigners för att skapa hållbara och människocentrerade ljusmiljöer. Johan är även delägare i TRS Solutions, ett företag som fokuserar på utomhusmiljö och trafiksäkerhet. Vi sköt iväg några frågor till honom inför Gatubelysningsforum 2025 där han medverkar som talare. På konferensen kommer han bland annat att berätta hur ljusfestivaler kan skapa identitet, samhörighet och tillväxt genom ljus i det offentliga rummet.

Vad kommer du att prata om på Gatubelysningsforum 2025?

Det är en något annorlunda vinkling på gatubelysning kan man säga. Jag kommer berätta om lärdomar och möjligheter med att tänka utanför stolpen och gatans belysning. Hur man kan se möjligheterna med tillfälliga event och ljusfestivaler. Vad kan vi lära av historien och hur ser framtiden ut? Jag kommer också prata om vad det finns för nytta, fallgropar och förekonomiska och samhälleliga incitament att jobba mer med tillfällig belysning utöver bara julbelysning.

Hur kan vi arbeta med ljus som verktyg för platsidentitet och samhörighet, på tex ljusfestivaler?

Ljus kan användas som ett kraftfullt verktyg för att lyfta fram en platsidentitet och skapa samhörighet. Detta med permanent, så väl som tillfällig belysning. Man kan lyfta lokal historia och kultur genom ljusinstallationer som berättar platsens unika berättelser. Det går också att involvera lokala konstnärer, skolor och föreningar i skapandet av verk, vilket stärker lokal delaktighet och stolthet. Ett annat sätt är att använda välkända byggnader och offentliga rum som canvas för ljuskonst – det gör platsen igenkännbar och ger invånare en känsla av tillhörighet. Utöver det går det att skapa interaktiva ljusupplevelser som uppmuntrar till möten och gemenskap mellan olika grupper. Det sista jag skulle vilja framhäva är att satsa på hållbara och tillgängliga lösningar, så att alla kan ta del av upplevelsen, oavsett förutsättningar

Hur kan ljusevenemang driva turism, stärka lokala näringar och skapa inkluderande mötesplatser?

Det finns otaliga exempel på hur detta går till. Jag kommer berätta om fler tillvägagångssätt som olika aktörer har gjort för att nå dit. Man ska komma ihåg att det inte bara finns en väg, ett sätt. Det handlar mycket om att ha gjort grunden bra, marknadsanalysen så att säga. För vem och för vilket syfte gör man en insats? Efter man svarat på det kan man säga hur man kan jobba med frågorna. I grunden handlar det om att få folk att samlas, aktivera, involvera och engagera. Där är ljuset ett fenomenalt medium för detta. Vi dras som flugor till det!

På vilket sätt kan vi ta lärdomar av den stora illuminationen i Stockholm 1853?

Det skulle kunna bli en hel föreläsning i sig. Jag använder detta som ett avstamp för att påvisa att vi faktiskt inte har haft så olika behov genom tiden. Mest är det tekniken som ändras, inte hur vi reagerar och beter oss eller vad vi behöver.

Vad hoppas du på att deltagarna tar med sig efter din presentation?’

Att de får upp ögonen för att det finns utvecklingsmöjligheter de kanske inte alltid tänkt på. Jag hoppas att deltagarna kan få inspiration till nya affärsmöjligheter. Det finns mycket vi kan lära av historien. Jag vill också trycka på att ljuset är, och kommer att vara, en viktig samlingspunkt för oss människor.

Är det någon annan talare eller programpunkt du är extra nyfiken på i år?’

Det är en mycket spännande lineup i år! Det finns så mycket att välja mellan. Ett guldkorn jag tror mycket på är Åsa Gullstrands prata om anläggningsdata. En annan är Henrik Sandqvist lärdomar om biologisk påverkan. Men glöm inte bort punkter som paneldiskussionen om cirkularitet, eller för den delen Kommunal vägbelysning på statlig väg. Jag tror helheten av alla programpunkter finns mycket lärdomar i.

Hur ser Stockholms stads nya belysningsstrategi ut? Viveca Jansson är projektledare/ekolog, på enheten naturmiljö, miljöförvaltningen i Stockholms stad. Hon är en av talarna på Gatubelysningsforum där hon tillsammans med Anders Hedlund kommer att presentera deras nya strategi för utomhusbelysning. Viveca brinner för de gröna frågorna i samhällsplaneringen, naturvård och hållbarhetsfrågor och vi passade på att ställa några frågor till henne inför konferensen den 25-26 september i Stockholm.

Viveca, du arbetar som projektledare/ekolog på enheten naturmiljö, miljöförvaltningen, Stockholms stad. Kan du berätta lite om dig själv och din roll?

Min främsta roll är att stötta andra verksamheter och kollegor i staden. En del av det arbetet är att ta fram olika kunskapsunderlag, strategier och handlingsplaner och en annan är att vara bollplank när våra förvaltningar och bolag genomför och implementerar åtgärdsförslag och anpassar sin verksamhet till nya strategier och nya mål.

Vad kommer du och Anders Hedlund att prata om på Gatubelysningsforum 2025?

Vi kommer att berätta om hur vi tog fram Stockholms strategi för utomhusbelysning och vad den innehåller. Nu när strategin är beslutad så startar arbetet med att få till en mer funktionell och hållbar utomhusbelysning under devisen ”Rätt belysning, på rätt plats, vid rätt tillfälle”, så det tänkte vi också prata lite om.

Hur gick tankegångarna bakom en ny belysningsstrategi för Stockholms stad? 

Anledningen att vi tog fram en strategi för utomhusbelysning var att vi och politikerna såg ett behov av att jobba för en utomhusbelysning som möter de behov av belysning som finns samtidigt som vi hanterar utmaningar kopplat till exempelvis ljusföroreningar och biologisk mångfald, bländande ljus, skiftningar mellan ljus och mörker och så vidare. Det kluriga var att ta fram en strategi som skulle funka för ”alla” som arbetar med olika typer av utomhusbelysning runt om i våra verksamheter.

Vad är extra viktigt att tänka på när man sedan ska implementera en sådan strategi?   

Att nå både dem som jobbar direkt med frågorna och deras chefer. Det måste finnas en förståelse bland allt från strateger och planerare till dem som beställer belysningslösningarna.

Vad hoppas du på att deltagarna tar med sig efter er presentation?

Inspiration att se över sin hantering av utomhusbelysning och för folk i branschen hoppas jag att de ser vad vi önskar oss för typ av belysningslösningar så att de vet att det finns en marknad för innovation och smarta lösningar.

Är det någon annan talare eller programpunkt du är extra nyfiken på i år?

Jag är ju ekolog och inte belysningsingenjör, så jag tänker att allt som handlar om tekniska lösningar kommer ge mig mer kunskap, men jag ser också fram mot att tå ta del av lärdomar från projektet ”Bioinclusive” och exempel från de andra kommunerna som är på plats.

Hur kan man implementera smart belysning för både natur och människa? Stefan Magnusson arbetar som belysningsingenjör på Kungsbacka kommun och är aktuell som talare på Gatubelysningsforum 2025. På konferensen i Stockholm den 25-26 september kommer han att berätta om deras resa mot en smartare stad. Han kommer även att bena ut skillnaderna mellan olika styrsystem samt presentera det pågående projektet Rågelund. Vi fick möjligheten att ställa några frågor till Stefan inför Gatubelysningsforum och han förklarar bland annat vad han hoppas att deltagarna ska ta med sig efter hans presentation.

Stefan, du arbetar som belysningsingenjör på Kungsbacka kommun. Kan du berätta lite om dig själv och din roll?

Jag har arbetat på Kungsbacka kommun i fem år. Innan dess jobbade jag som elektriker i tio år och därefter som elkonsult i drygt tjugo år. Mitt fokusområde i kommunen är drift och underhåll av gatubelysningen, men min huvudsakliga uppgift är att arbeta strategiskt och se framåt. Jag ansvarar för att planera långsiktigt underhåll och utvärdera vilken teknik vi bör satsa på framöver.

Just nu driver jag projektet Smart gatubelysning, där målet är att ta fram en kravspecifikation inför en kommande upphandling av ett belysningsstyrsystem. Utöver det är jag tillförordnad elansvarig inom kommunen och arbetar med att ta fram ett förslag på en helt ny elorganisation.

Vad kommer du att prata om på Gatubelysningsforum 2025?

Jag kommer att berätta om hur vi i Kungsbacka kommun har arbetat med frågor kopplade till den uppkopplade staden. Jag kommer också att presentera mitt projekt Smart gatubelysning och dela med mig av våra tankar och arbetssätt kring de utmaningar vi stött på där. Dessutom har jag valt att lyfta fram ett av delprojekten – Rågelund – där vi har genomfört flera insatser med särskilt fokus på att främja den biologiska mångfalden.

Du kommer bla att lyfta fram er resa mot en smartare stad – kan du utveckla det?

Jag lyfte frågan ganska tidigt efter att jag börjat på kommunen, och insåg snabbt att det var ett komplext område med låg mognadsgrad vid den tidpunkten. Sedan dess har flera parallella projekt startats, där vi nu genomför tester med olika typer av uppkopplade system – till exempel nivåmätning i papperskorgar, badvattentemperaturer, fukthalt i planteringsjord, GPS-positionering, vattennivåer samt övervakning av belysning. Även om vi har kommit en bit på vägen, har vi fortfarande en lång resa kvar innan vi når en gemensam IoT-plattform.

Vad särskiljer olika styrsystem för gatubelysning?

Det finns många skillnader mellan de olika styrsystemen. Vissa är uppkopplade via en gateway till en molntjänst och ett centralt managementsystem (CMS), medan andra saknar den typen av uppkoppling. Systemen skiljer sig också åt när det gäller både kompatibilitet och interoperabilitet, vilket påverkar hur väl de fungerar tillsammans med andra tekniska lösningar.

Du kommer att presentera Rågelund – smart belysning för natur och människa. Kan du berätta mer om det?  

Det handlar om en gång- och cykelväg där vi har arbetat med belysningen längs en sträcka på 1,2 kilometer. Det är ett spännande och pågående projekt som vi har arbetat med i två års tid, och som vi fortsätter att vidareutveckla. Fokus ligger på att minska ljusföroreningen för att gynna den biologiska mångfalden.

Vi har genomfört artinventeringar, och RISE har utfört ljusberäkningar både före och efter åtgärderna. Vi har även haft en dialog med våra kommuninvånare, vilket gett oss ett värdefullt underlag för att förstå vilka faktorer som bidrar till att sträckan upplevs som trygg och säker.

Vad hoppas du på att deltagarna tar med sig efter din presentation?

Jag har insett att vi arbetar på många olika sätt runt om i landets kommuner, vilket till stor del beror på våra skilda förutsättningar. Med min presentation vill jag ge en bild av var vi befinner oss i utvecklingen, och förhoppningsvis bidra med några insikter eller nya perspektiv. Gatubelysningsforum är en utmärkt plattform för erfarenhetsutbyte och för att knyta värdefulla kontakter.

Är det någon annan talare eller programpunkt du är extra nyfiken på i år?

Jag tycker att det finns många intressanta punkter att ta del av, men jag kan lyfta fram några särskilt. Vi har ännu inte en färdig belysningsstrategi, så det ska bli spännande att höra hur Stockholm har arbetat med den frågan. Vi har också flera sträckor med äldre belysningsanläggningar längs statliga vägar där vi ansvarar för drift och underhåll, så jag ser fram emot att ta del av Trafikverkets perspektiv kring just den typen av situationer.

Gatubelysningsforum 2025 arrangeras den 25-26 september på Münchenbryggeriet i Stockholm. Konferensanläggningen är centralt beläget på Södermalm och är ett av Stockholms mest karaktäristiska inslag i stadsbilden. Det är smidigt att ta sig dit med alla kommunikationsmedel vilket gör Münchenbryggeriet Event & Konferens till en mycket lättillgänglig anläggning.

Nedan kan du läsa mer om alla transportmedel med tillhörande vägbeskrivningar.

BESÖKSADRESS
Torkel Knutssonsgatan 2
118 25 STOCKHOLM

TUNNELBANA

Ta tunnelbanans röda linje till Mariatorget. Välj uppgången mot Torkel Knutssonsgatan och Polishuset. Gå höger när du kommit upp ur tunnelbanan och gå utmed Torkel Knutssonsgatan ca 400 meter.

BUSS

Ta bussen till hållplatsen Krukmakargatan alternativt Hornsgatan/Rosenlundsgatan. Gå utmed Torkel Knutssonsgatan ca 400 meter ner mot Münchenbryggeriet som ligger på Torkel Knutssonsgatan 2.

TAXI

Ange adress Torkel Knutssonsgatan 2.

BIL

Vi rekommenderar att du åker kollektivt till anläggningen. Besöksadress är Torkel Knutssonsgatan 2.

Det går bra att parkera utmed Torkel Knutssonsgatan (ca 100 parkeringsplatser i båda färdriktningar), Söder Mälarstrand (ca 50 parkeringsplatser utmed kajen) och vid närliggande gator.

TÅG

Ta pendeltåget till station Stockholm Södra. Välj uppgången mot Rosenlundsgatan. Gå höger vid utgången och följ Rosenlundsgatan norrut i ca 350 meter. Ta höger in på Wolmar Yxkullsgatan och sväng sedan vänster ner på Torkel Knutssonsgatan. Gå utmed Torkel Knutssonsgatan i ca 500 meter.

BOKNING AV HOTELL

I samband med konferensen har du möjlighet att boka övernattning på utvalda hotell i Stockholm till ett rabatterat pris. Glöm inte att uppge avtalskoden.

Se listan över våra hotell-partners här