Vi fick chansen att intervjua Oliver Roch som är aktuell talare och utställare (Roch Services) i årets Gatubelysningsforum. Med nästan 25 års erfarenhet inom den europiska gatubelysningsindustrin har Oliver unika erfarenheter samt infallsvinklar att dela med sig av. I nedan intervju kan du bl.a. läsa om hans tankar gällande den tyska gatubelysningsindustrins utveckling, skillnaden mellan Sverige och Tyskland samt vad han tror nästa steg är inom underhållsarbete av gatubelysning i Sverige.

Kan du kortfattat förklara din roll, engagemang och erfarenhet inom gatubelysningsbranschen?
Jag har jobbat med gatubelysning i nästan 25 år och är fortfarande glad att jag valde belysningsbranschen. Min bror och jag utvecklade en testmetod i början av 90-talet, vilken vi senare tog patent på och med åren förbättrat samt vidareutvecklat. Företaget har växt stadigt sen vi först startade och vi har idag testat flera miljoner stolpar, undersökt flera hundra mil linspänn och kört några tusen mil för att mäta luminansen och illuminansen på våra vägar. I Tyskland jobbar vi även med ett metallurgiskt laboratorium och har ett nära samarbete med en forskningsanläggning i Rostock. Jag lär mig något nytt varje dag och har det kul på jobbet!

Min drivkraft är förstås att jag på ett vetenskaplig och pålitligt sätt vill säkerställa att vår belysningsinfrastruktur är säker och trygg för trafikanter. Jag är djup imponerad av den svenska ”nollvisionen” inom trafiksäkerhet.

Därutöver är jag även ekonom och materialvetare. Att byta ut fungerande stolpsystem med bra material enbart för att de inte längre är estetiskt tilltalande, är enligt min mening slöseri med pengar och resurser. Det är inte hållbart, varken ekonomiskt eller ur ett miljöperspektiv.

Hur skulle du säga att den tyska gatubelysningsmarknaden har utvecklats under de senaste 5 åren?
Vi jobbar inte bara i Tyskland. Vi testar stolpar och linspänn i Finland, jobbar på Island, har uppdrag i Schweiz, Österrike och Tjeckien. I hela Europa ser vi samma trend: kommunernas budget är mycket tajta men uppdraget att garantera en trygg belysning har förblivit den samma. Mindre pengar men samma uppdrag. Vi hjälper kommunerna att lösa den ekvationen.

Utöver det har omställningen till LED armaturer accelererat, på gott och ont kan man tycka. Modeordet ”smart” har nått vår bransch även om ingen riktigt vet vad man egentligen menar med det och hur belysningsinfrastrukturen blir smart. Men alla är överens om att digitaliseringen av infrastrukturen är avgörande för att det ska bli smart. Men även detta ord rymmer ju allt och ingenting.

Samtidigt som digitaliseringen och automatiseringen tar fart får jag intrycket av att medvetenhet om hur sårbar vår infrastruktur är ökar. Teknik ska tjäna människan och inte tvärtom. Vi diskuterar allt oftare hur vi kan minska denna sårbarheten bland annat genom att använda beprövad och säker teknik samt genom att använda hållbara stolpsystem för att undvika överbelastning.  Att den svenska myndigheten MSB gick ut med en informationsbroschyr till alla invånare i Sverige om kris och krig uppmärksammades i Tyskland och även inom vår bransch.

Vad du anser du vara den största skillnaden just nu mellan Sverige och Tyskland inom gatubelysning?
I Tyskland är kravet att testa belysningsinfrastrukturen striktare, det ska ske varje sjätte år och testerna hjälper kommunerna att spara pengar inom underhåll. Därför finns en nästan självklar acceptans av vår metod där medans den i Sverige fortfarande inte är så känd som jag skulle önska. Men vi jobbar på.

Däremot är det helt underbart hur innovationsbenäget Sverige och branschen är. När vi upptäcker en teknisk utmaning som exempelvis fackverksstolpar, vilka kräver en annan belastningskalkyl, utvecklas gemensamt ett nytt test för detta. Mitt intryck är att människor i Sverige är nyfikna. De vill experimentera och gemensamt förbättra saker och ting. Det finns en positiv attityd gentemot innovation och förändring, vilket jag verkligen älskar.

Er föreläsning på konferensen kommer att behandla infrastrukturanalys av gatubelysning och då kommer en av punkterna specifikt handla om koncept för hållbart och strategiskt underhållsarbete, varför är det aktuellt?
Det handlar om att på bästa sätt investera skattebetalarnas pengar i belysningsinfrastrukturen och det är alltid aktuellt i alla länder där vi jobbar. Infrastrukturen som redan finns ska bevakas och bevaras på bästa sätt. Kunskapen om den infrastrukturen ska vara tillgänglig för alla som jobbar med denna fråga. Effektiviseringen av processer och tillgänglighet av information är bara några rubriker som beskriver varför man ska jobba långsiktig och övertänkt.

Vad tror du kommer vara nästa steg eller möjlighet inom underhållsarbete av gatubelysning i Sverige?
Inventering av belysningsinfrastrukturen, var stolparna står, hur de ser ut, i vilket skick de är, när de testades sist och med vilket resultat samt vilka belysningspunkter som är nya. All information kommer finnas i ett enda system och alla parter (underhållsentreprenörerna, vi som testföretag) kommer jobba på en enda plattform. Jag tror vi fortfarande underskattar vad digitaliseringen av infrastrukturen verkligen betyder. Det är så många aktörer som deltar i denna utveckling.

Slutligen, har du några tips för de organisationer som genomgår eller kommer att genomgå ett större underhållsarbete?
Jag tycker det är som med mycket annat. Det svåraste är att sätta igång och bestämma sig för hur och var man börjar. När du väl har börjat så följer de nästa stegen på plats.
Dock kommer man ofta till en punkt, där du ångrar dig och tänker ”jag borde har valt ett annat förfarande”. Men det stämmer inte: oförutsägbarheter uppkommer alltid under resans gång och det gäller bara att fortsätta och lösa problemen längs vägen. Det finns en sanning som alla svenskar vet: det ordnar sig, kör vidare!

Lyssna på Oliver Roch på Gatubelysbningsforum 2018 den 13 september kl. 11:10.