Gatubelysningsforum

Vi fick chansen att ställa 5 snabba frågor om LED- och belysningsmarknaden till Sara Jirbäck på Fagerhult som ställer ut på årets Gatubelysningsforum.

Kan du kortfattat förklara din roll, engagemang och erfarenhet inom gatubelysningsmarknaden?
Min största drivkraft är att skapa mer säkra och trygga utemiljöer med belysning och ny teknik. Jag är försäljningschef för utomhusbelysning på Fagerhult Sverige. År 2014 lanserade vi vår första egentillverkade armatur för gata och väg. Idag är vi en av de etablerade aktörerna på utomhusmarknaden. Vi har byggt upp en sälj- och supportorganisation som täcker hela landet och hjälper kunder med information, kunskap och vägledning. Och vi är bara i början på vår resa…

Införandet av LED-teknik har varit ett väldigt populärt ämne och haft en stor inverkan på den svenska gatubelysningsmarknaden. Hur skulle du säga att gatubelysningsmarknaden har utvecklats i samband med införandet av LED-belysning under de senaste 5 åren?
Det finns mycket att säga här. Men kort sagt så har allt förbättrats men det kräver arbete. LED sänker energiförbrukningen och sparar pengar. Och den nya tekniken kommer med nästan obegränsade möjligheter att anpassa ljuset med styrning så man kan anpassa efter behov eller vara kreativ och skapa spännande miljöer. Men allt blir också mer komplext. Den nya tekniken ställer högre krav beställare och leverantörer och kunskap är nyckeln till lyckade projekt.

Vad anser du vara den största utmaningen för organisationer som vill införa LED-belysning/teknik i sitt gatubelysningsarbete?
Det är att allt är mer komplext och kräver mer av oss som arbetar med det. Som beställare kan man inte vara nöjd med att bara investera i LED. Bara för att det är LED så behöver det inte vara rätt produkt för ändamålet. Trafikverket har tagit fram ett kravdokument (VGU) som är rådgörande för kommunerna men som är värt för alla att ta en extra titt i innan man byter ut belysningen på gator och vägar. Att välja rätt ljusoptik för att få rätt spridning av ljuset samt med en jämnhet utan att blända är viktiga aspekter vid val av armatur. Ibland kan det också vara bra att göra praktiska tester för att se om upplevelsen är vad man har sett i en teoretisk beräkning.

Har du några tips för de organisationer som just nu genomgår eller kommer att genomgå ett större arbete att införa LED-belysning?
Använd den kunskap som finns. Tacka ja till företag som vill komma ut och informera inom ämnet. Man lär sig alltid något nytt och ju mer kunskap man har desto större chans är det att man gör ett smart val.

Slutligen, vad tror du kommer vara nästa steg eller möjlighet inom gatubelysningsarbetet i Sverige?
Jag tror att vi kommer att se mer uppkopplade städer där man via sitt kontor både kan styra och ha kontroll över sin anläggning

Björn Lindelöf, belysningsingenjör på Stockholms stads Trafikkontor, tror starkt på att IoT kommer få stora effekter på belysningsbranschen. IoT kommer bli en naturlig del av framtidens stadsutveckling och möjliggöra tjänster och arbetstillfällen som är omöjliga att förutspå. Det är positivt både för branschen och samhället i stort menar han. Han tror också att digitaliseringen kan ge minskade kostnader och till och med bringa intäkter till anläggningsägarna. Läs intervjun inför Gatubelysningsforum 2018 där han utvecklar sina tankar om gatubelysningsarbete i Stockholm, staden som har målsättningen att vara världens smartaste och mest uppkopplade 2040.

Hur kom det sig att du började arbeta med belysning?
Jag blev rekryterad för att jobba med data-/BIM-/VDC-samordning hos ÅF Lighting i Slussenprojektet. Sedan föll det sig naturligt att börja hjälpa till i fler typer av uppdrag i takt med att belysningskunskaperna ökade.

Finns det några nya, tekniska lösningar du vill lyfta fram som du tror kommer att kunna ha en positiv påverkan på branschen?
Jag tror starkt på att IoT kommer få stora effekter på belysningsbranschen. Det kan diskuteras om alla effekter är positiva, beroende på vilket perspektiv man ser det ur, men IoT kommer bli en naturlig del av framtidens stadsutveckling och möjliggöra tjänster och arbetstillfällen vi aldrig kommer kunna förutspå. Det är positivt både för branschen och samhället i stort tror jag.

Vad innebär digitaliseringen för belysningsområdet?
Jag tror att digitaliseringen kommer erbjuda möjligheter att effektivisera drift och underhåll samtidigt som det ger minskade kostnader och kan bringa intäkter till anläggningsägarna.

Enligt dig, vad krävs för att man som kommun ska lyckas med sitt gatubelysningsarbete?
Tydlig målbild vad man vill att belysningen ska ge för värde till medborgarna samt att man har konsulter och entreprenörer med hög förståelse och kompetens för detta.

Den mest utmanande frågan inom gatubelysningsområdet är…
Hur vi kan investera i en anläggning som är framtidssäkrad trots den snabba teknikutvecklingen.

Vad gör ni i Stockholm under det närmaste året för att ställa om er till framtidens krav och utmaningar?
Stadsledningskontoret i Stockholm har arbetat fram en strategi för hur vi genom digitalisering ska blir världens smartaste och mest uppkopplade stad 2040. Inom ramen för det arbetet drivs ett projekt för att genomföra en pilot med smart och uppkopplad belysning. Trafikkontoret har sedan tidigare ett pågående arbete med att utreda vilka behov vi ser att ett nytt styrsystem ska uppfylla, ett arbete som beräknas klart till sommaren 2018.

Har du exempel något innovativt belysningsprojekt i Stockholm som blev lyckat?
Stora lärdomar har tagits från EU-projektet GrowSmarter.

Nämn ett ämne som du vill se diskuteras på Gatubelysningsforum i september
Gränssnitt och standarder för att kunna bygga anläggningarna modulärt.

Kombinationen snabb teknikutveckling och rumslig design/ arkitektur avgjorde valet för Lars Ocklund. Lars Ocklund studerade till inredningsarkitekt men intresset för ljusets betydelse för människan, arkitekturen och samhället tog över. Valet föll på att arbeta med belysning och idag är han drift och underhållsansvarig för stadsbelysning och trafiksignaler i Göteborg. Lars är intresserad av ”tunable white” tekniken, en ny teknik som ger möjlighet att över dygnet variera ljustemperaturen efter väder, verksamhet eller andra förhållanden i stadsrummet. Han ser en stor utmaning i gränsdragnings- och ansvarsfrågor för gatubelysningen när IoT, WiFi, laddstationer mm ska implementeras. Vi ställde några  frågor till Lars för att känna honom på pulsen inför hans medverkan på Gatubelysningsforum 2018.

Hur kommer det sig att du började arbeta med belysning?
Lite av en slump faktiskt. Jag studerade till inredningsarkitekt på HDK i Göteborg och hade Olle Andersson som professor. Han var ju som bekant väldigt intresserad av ljusets betydelse för människan i allmänhet och för arkitekturen och stadsmiljön i synnerhet . Det var nog där intresset för den spännande kombinationen, snabb teknikutveckling och rumslig design/ arkitektur uppstod.

Finns det några nya, tekniska lösningar du vill lyfta fram som du tror kommer få en positiv påverkan på branschen?
Förutom alla nya sätt att styra och övervaka belysningsanläggningar ser jag det som mycket spännande att utveckla ”tunable white” tekniken även ute i stadsrummet. Möjligheten att över dygnet variera ljustemperaturen efter väder, verksamhet eller andra förhållanden vore spännande att se.

Enligt dig, vad krävs för att man ska lyckas med gatubelysningsarbetet?
En genomtänkt strategi som är förankrad i staden. Tydliga riktlinjer för arbetet med ljus i tidiga skeden (detaljplaner, trafikförslag och genomförandebeskrivningar). Klara direktiv till projektörer och  engagerade entreprenörer med tydliga mandat och ramar som ger dem möjlighet att vara ambassadörer för den anläggning de ska sköta som sin egen.

Den mest utmanande frågan inom gatubelysningsområdet är…
Gränsdragning. När IoT, WiFi, laddstationer och andra funktioner ska implementeras blir frågan om gränsdragning och ansvar allt mer aktuell.

Vad gör ni i Göteborg under det närmaste året för att ställa om er till framtidens krav och utmaningar?
Vi har en ambition att göra belysningsanläggningen till en autonom infrastruktur med styrning och kommunikation i varje enskild ljuspunkt.

Vad innebär digitaliseringen för belysningsområdet?
I första hand ger det en chans att på ett mer strukturerat och kostnadseffektivt sätt styra, övervaka och följa upp  belysningsanläggningen och dess status. Det öppnar också för möjligheter att använda anläggningen som informationsbärare av tex mätdata temperatur, luftkvalité mm eller trafikinfo, stadsinfo och kanske t.o.m reklam.

Har du exempel något innovativt belysningsprojekt i Göteborg som blev lyckat?
Vi har våra Ljus och konst projekt som hittills möjliggjort att sju otrygga mörka 60-tals tunnlar omformats till små ”pärlor” i stadsrummet.

Nämn ett ämne som du vill se diskuteras på Gatubelysningsforum i september
Hur lyfter man frågan om belysning i staden till att vara det verktyg för stadsbyggnad det faktiskt är?