Gatubelysningsforum

Vi fick chansen att ställa frågor till Liang Liem från Capelon. I intervjun nedan kan du läsa Liangs tankar kring Smart Cities, kommande utmaningar i branschen samt hans bästa tips på hur man lyckas med smart teknik i sitt belysningsarbete.

Kan du kortfattat förklara din roll/bakgrund i Capelon?

Jo, jag grundade Capelon 1996 och har sedan dess arbetat som VD. Min roll har varierat men de senaste åren har fokus varit på affärsutveckling.

Din föreläsning är titulerad till: Smart City IoT plattform. Vilket är passande i och med att branschen i stort går mot en mer uppkopplad/smart och integrerad datorisering. Vad krävs av organisationer, enligt dig, för att lyckas i denna utveckling?

Det krävs att veta vad man vill. Är man mest orolig att missa tåget så är det lätt att hoppa på fel tåg och hamna på ett sidospår. Är målet att implementera en smart lösning för en viss funktion så fokuserar man på att få till att just det blir bra. I detta fall är det applikationen som är viktigast, men man bör se till att det finns ett API så att applikationen kan integreras mot andra tjänster eller IoT-plattformar.

Är målet att ha en central IoT plattform för att samla in och tillgängliggöra data från olika typer av IoT-enheter och system till olika aktörer och tjänster, så bör man få med alla på tåget och ta fram en gemensam strategi. Det gäller att hamna rätt så man främjar innovation och samarbeten och inte försvårar med för specifika centrala krav.

Vilka utmaningar tror du att branschen kommer stöta på i samband med att vi går mot detta mer uppkopplade/smartare samhället?

Det finns många utmaningar som kan diskuteras om, till exempel säkerhet och öppenhet.

Eftersom jag skulle vara kortfattad så säger jag att en utmaning är att få det uppkopplade att bli smart.  För att få så stor nytta som möjligt så bör staden på olika sätt främja innovation och engagemang. Staden bör bli en ”enabler” av smarta lösningar och tjänster.

Har du några tips för de organisationer som planerar att genomgå ett större arbete med att införa smart teknik i deras belysningsarbete?

Ja, de skulle kunna vara att inte glömma bort huvudsyftet, dvs rätt ljus på gatan anpassat efter situation. Capelon har levererat uppkopplad belysning sedan 2007 och vi vet att det finns så stora möjligheter för energibesparing och driftseffektivisering om det görs på rätt sätt.

Om den smarta tekniken är för dyr så kommer man inte kunna ha den överallt. Man får då smarta öar medan stora områden inte är uppkopplade. Ju mer heltäckande man har det med uppkopplad belysning desto enklare blir det att verkligen utnyttja möjligheterna med smart drift och effektivisering.

Så jag anser att den uppkopplade belysningspunkten ska vara kostnadseffektiv så kommunen har råd till en bred utrullning.  Så fokusera på att hantera belysningsfunktionen och inte belasta med annan smart teknik bara för att det går.

Men i och med att belysningspunkter blir uppkopplade så finns ju möjligheten att med rätt kommunikationsteknik samtidigt skapa nätverk som kan användas för smarta funktioner inom dels belysningsapplikationen men också för att koppla upp andra typer av sensorer, t.ex. för papperskorgar och parkering. På detta sätt skapar kommunen goda förutsättningar för innovation och partnerskap som kan bidra till smarta lösningar för kommunen. Så valet av kommunikationsteknik bör tänkas på, och en teknik som främjar detta är de-centraliserad mesh-teknik. För belysningspunkter som endast har direkt uppkoppling till molnet så blir det svårare att uppnå denna fördel.

En annan sak att tänka på om belysningsnätet även skall vara en infrastruktur för annan teknik, eller strömförsörja annan utrustning, är att det då är troligt att belysningsnätet behöver vara spänningssatt hela dygnet. Det är inte praxis i Sverige och kan ta tid att få till, men det är nödvändigt att planera för det.

En stad ska kunna ha olika leverantörer av belysningssystem så det bör tänkas på att vid någon nivå i kedjan bör belysningsdata harmoniseras så att det kan användas av olika datatjänster utan de ska behöva hanteras av en massa olika API:er eller specifik översättningskod.

Är du nyfiken på något annat talarämne på Gatubelysningsforum?

Jag tyckte nog det mesta verkade intressant detta år.

Fortsätt gärna diskussionen med Capelon och Liem på plats. Liangs föreläsning ”Smart City IoT plattform” startar kl. 11:50 Dag 1.  Du har också möjlighet att träffa Capelon vid deras utställningsmonter.  

Vi har intervjuat Jonas Annell, vd, Annell Ljus+Form AB. Aktuell som talare och huvudsponsor på Gatubelysningsforum 2019.

Kan du kortfattat förklara din roll, engagemang och erfarenhet inom Gatubelysningsbranschen?

Jag har jobbat med belysning för gator, vägar och parker i 15 år och leder Annells gatubelysningsgrupp som kallas Annell Stad & Trafik. Hur man planerar och utför hållbar belysning för våra vägar och i våra städer får mycket stora konsekvenser på miljö, trygghet och säkerhet. En annan sak som gör belysning för gator och vägar aktuell och intressant är att en stor del av forskning och utveckling inom ljus, belysning och seende drivs inom detta område.

Hur skulle du säga att gatubelysningsindustrin/marknaden i Sverige har utvecklats under de senaste 5 åren?

Intressant fråga. Det har skett flera olika saker parallellt. LED har gått från att vara en ljuskälla bland andra till att vara ”den enda” ljuskällan för både människa och miljö. Effektiviteten har ökat kraftigt, priserna har gått ner och kundernas intresse för ljuskomfort har ökat. I takt med att effektiviteten blivit så hög så har man numera ”råd” att med gott samvete offra lite av den för att höja ljuskomforten – och med det skapa en tryggare och säkrare ljusmiljö. En parallell utveckling har varit ökade möjligheter att addera nya funktioner och vi har i och med det börjat testa smarta armaturer.

Din föreläsning på konferensen kommer att behandla trivsel och ljuskomfort, varför är det aktuellt?

När man ändrar tankesättet från att ”vi måste sätta upp en lampa här” till att ”här skall vi skapa en miljö där man både ser bra och där man trivs och känner sig trygg” så får lösningens kvalitativa aspekter sin rättmätiga vikt – ljuskomforten exempelvis. En ”effektivitetsbomb” på fel ställe kan motverka sitt syfte och kan paradoxalt nog skapa otrygghet, en oattraktiv vistelsemiljö och i värsta fall försämra synbarhet och trafiksäkerhet. Att jobba mer kvalitativt kostar marginellt mer men gör anläggningen så mycket bättre. Inom detta område finns kompetensbrist hos vissa beställare och beslutsfattare.

Slutligen, vad tror du kommer vara nästa steg eller möjlighet inom gatubelysningsarbetet i Sverige?

Armaturerna integreras i stora system där man kan styra ljuset – behovsanpassning – på ett helt annat sätt i dag. Armaturerna blir också bärare av funktioner som inte har med belysning att göra och belysningsanläggningarna blir en ännu värdefullare tillgång i skapandet av miljösmarta och attraktiva städer.

Mer från Jonas hör du på plats under Gatubelysningsforum – dag 2 kl. 10:50. Passa även på att fortsätta diskussionen med Annell genom att besöka deras monter på plats.

Learn why the City of Tampere took the decision to acquire an IoT platform, with outdoor lighting control as the first use case.

Check our interview with speakers Maarit Vehviläinen, City of Tampere and Markku Niemi, Business Tampere.

Can you describe your roles in Tampere in a few words?

Maarit Vehviläinen, City of Tampere: I started working for the City of Tampere about two years ago, when I was selected as a project manager for the project called STARDUST. STARDUST is part of Smart Tampere. The 5-year project is targeting to energy efficient solutions in the fields of mobility, building and street lighting. Decreasing carbon dioxide levels is also a main theme. Project is funded from the European Union’s Horizon 2020 research and Innovation programme. More info about the project can be found online: http://stardustproject.eu.

Markku Niemi, Business Tampere: Markku Niemi has over 20 years of experience from international ICT industry. He has been one of the key persons in WLAN and Wi-Fi standardization, development of the technical specifications and optimization of the WLAN technology for mobile devices. He was part of the team that defined and founded the Wi-Fi Alliance and acted as a secretary for the ETSI BRAN standardization forum for several years. He has long experience in leading international multi-party telecommunications R&D projects. Currently Markku forks for Business Tampere as Senior Business advisor and  he focuses on capitalizing on the opportunities that digitalization, AI, IoT and wireless technologies offer for the enterprises, cities and citizens in the Tampere region. Markku also works actively for the 6Aika CityIoT project.

What does Smart city mean to Tampere?

The City of Tampere wants to be a forerunner in smart and sustainable city development. For us a smart city is an innovative city that uses information and communication technologies (ICTs) and other means to improve quality of life, efficiency of urban operation and services, and competitiveness. A smart city ensures that it meets the needs of present and future generations with respect to economic, social, environmental, as well as cultural aspects.

Do you have a smart city strategy or plan in place?

Yes, we do. Smart Tampere is the strategic development programme of the City of Tampere for years 2017–2021. The programme is building a sustainable and smart Tampere region in which housing, living and mobility are carbon neutral and in which services are user-oriented and work digitally and flexibly. We also boost Tampere as an internationally recognised hub of expertise, an attractive place for talent, students, companies and new business initiatives.

Smart Tampere programme consists of three parts: 1) Digitalization programme that develops digital services for the citizens. Target is that major part of the city services are digitally available by 2025, 2) Ecosystem programme that concentrates on platforms and ecosystems and targets to connect city needs to private sector technologies and competencies 3) Sustainable Tampere 2030 that helps city to reach target to become carbon neutral Tampere by 2030.

How will you measure or evaluate its results?

We have indicators in many levels. For example, Sustainable Tampere is following over 20 indicators related to energy efficiency, mobility, planning and living. This area is constantly evolving as we get or start to collect more and more data that are useful for evaluation. Smart Tampere has also used external evaluations.

Which are the main challenges Tampere faces in the transition to a smarter city?

We have quite high unemployment rate that the city tries to tackle. What comes to environmental issues, traffic is causing problems because many citizens choose to drive their own car rather than taking the bus or driving their bike. Downtown Tampere is located between two big lakes, which makes travelling around the City especially challenging. The new tram will improve the situation when it starts to operate in 2021.

Challenging is also the change management inside the city. Technology itself does not make you smart; also, attitudes and ways of working need to change also. We need to move from the “This can be seen only by”- mindset towards “Who this could be shared with”-mindset. The hoarding of data and knowledge is not power.

The City of Tampere is a pioneer when acquiring an IoT platform, with outdoor lighting control as the first use case. How come the city took this brave decision?

This was a good phase as street lighting controlling system was due to change. We have a need for a common platform where city can build a base for pilots and city infrastructure services. Also, the EU projects like 6Aika CityIoT and EU Horizon2020 STARDUST have implemented some IoT and smart street lighting pilots where we gained good results.

City’s role is changing from service provider to enabler, and we see this IoT platform as one of the tools in enabler’s role, when street lighting controlling system is attached as one use case providing the possibility to add also third party sensoring.

You are conducting agile pilots as a way to seek solutions for the city challenges from the market. Could you mention a single pilot so far that you feel proud of and would like to share with us?

It seems really hard to choose just one pilot, as there have been over 20 so far. Our agile experiments are mostly about guidance and city infrastructure, such as street maintenance, since the concept has been used by the 6Aika projects Smart City Guidance and City IoT.

There is one good case where imaging and machine learning were used to create better situation awareness of city’s street network. Cameras attached to cars provide images of the street environment; images are then processed to identify potential problems and humans can be alerted to consider further actions, like fixing a hole in a road sooner than was planned.

We also like to mention our Smart Lighting pilot in Viinikka where we have worked closely with Swedish company Capelon. There we have gathered and will collect useful information to our IoT platform procurement.

What is the role of the citizens? How are you involving them in this effort?

Every pilot, eventually, targets to improve the citizen’s everyday life. When we select the pilots, we make sure that there is a counter party in the city organization and the city employees are citizens too. When planning new services to the citizens, service design process is often used and events are organized where also citizens are invited. But we feel that overall in Smart Tampere citizen engagement is an area that still needs more effort.

What kind of smart city products and services can be foreseen when 5G technology is implemented in Tampere and other cities in Finland?

Autonomous traffic and drone traffic will benefit from 5G that offers very low latency and possibility to do network slicing. With these themes the City of Tampere is already making pilots together with other cities in Finland. We think that 5G will bring also more to virtual reality world with new applications and this brings possibilities also to city planning and taking care of the city infrastructure.

Vi har intervjuat Thomas Göransson, Belysning och Schaktansvarig Köpings kommun. Aktuell som deltagare på  Gatubelysningsforum om några av branschens utmaningar

Du jobbar som belysnings och schaktansvarig på Köpings kommun, vad innebär det till vardags Thomas?

Det innebär att se till att gatubelysningen fungerar inom kommunen, att förnya det som är slitet och även ha koll på nyheter inom området. Samt ha kontakt med vår underhållsentreprenör. Schakttillstånden handlar om att ta hand om de ansökningar som gäller grävandet på kommunens mark. Ledningsdragande verk m.m. Samt ge tillstånd, se om det är något som kan samförläggas när det ska grävas.

Du har lång erfarenhet inom branschen. Hur länge har du varit verksam inom belysningsområdet och i Köpings kommun?

Jag började jobba på det kommunala elverket i Köpings kommun 1980. Kom i kontakt med gatubelysningen 1983. Var sedan 1989 ansvarig för underhållet på gatubelysningen i Köping, Arboga och Kungsör.2016 började jag som ansvarig inom Köpings kommun för gatubelysning och schakttillstånd.

Vilka frågor är mest uppe på dagordningen nu i Köping vad gäller belysning?

Det som är viktigast just nu är att se över alla belysningsstolpar som börjar ha några år på nacken.Det är först och främst våra gång och cykelbanor som vi märkt att det inte står så bra till med och det beror nog till en stor del på att våra fyrbenta vänner besöker dem väldigt frekvent. Det diskuteras naturligtvis mycket om LED belysning.

Smarta städer pratas det en hel del om  – hur går tankarna här i Köping?

Det här är ett mycket intressant ämne. Här försöker jag vara med så mycket som möjligt och se hur utvecklingen går.

Belysning är ett komplext område som slukar mycket pengar och resurser, hur vet man att man väljer rätt belysning?

Jo. Det kostar en hel del att ha den igång. Både vad det gäller underhåll, investering samt energi. Efter många år inom området samt kontakt med kollegor i andra kommuner så försöker vi komma fram till vad som är bra och rätt belysning.

Vilka anpassningar och investeringar har ni gjort på området de senaste åren. Hur ser utvecklingen ut?

Vi har satsat på att flytta ut våra belysningscentraler från elbolagens nätstationer. Vi och våra entreprenörer måste komma åt dessa på ett smidigt sätt och inte vara beroende av att någon måste komma och låsa upp för oss. Vi satsar även  på att förstärka belysningen vid övergångsställen samt vid vägkorsningar. Målet är att byta ut all högtrycksnatrium till LED. De områden vi nu satsat på har uppskattats mycket av våra innevånare då det blir ett helt annat ljus där.

Slutligen, vad ser du mest fram emot på konferensen Gatubelysningsforum?

Naturligtvis få se vad nyheter som komma skall samt att träffa likasinnade kollegor

Forskaren Johan Rahm på Lunds universitet är en av talarna på Gatubelysningsforum 2019. Han kommer att tala om sin forskning om ljusets betydelse för fotgängare och vilken nytta du som arbetar med utomhusbelysning kan ha av den.  Ta del av hans kunskaper om metoder för att mäta brukares upplevelser av utomhusbelysning och hur de kan ge ett kompletterande perspektiv till fotometriska mätningar.

Kan du berätta lite om din bakgrund? Hur kommer det sig att du har ägnat dig åt forskning om ljus och människor?

Jag har en bakgrund både som civilingenjör i miljöteknik och som leg. psykolog, och har länge varit intresserad av människors beteende kopplat till olika miljöfrågor. Startpunkten för det aktuella forskningsområdet var en önskan om att utforska de faktorer som inverkar på hur fotgängare använder staden efter mörkrets inbrott. Gående är en viktig komponent i hållbara transportsystem, vilket i sin tur har stor betydelse för hållbar stadsutveckling. På våra breddgrader är det under långa perioder mörkt när människor tar sig till och från jobb och skola; utomhusbelysningen blir då en faktor som möjliggör gående.

Berätta lite mer om din forskning. Vad är det du undersöker?

Min forskning utgår ifrån ett miljöpsykologiskt perspektiv, det vill säga teorier rörande interaktionen mellan människan och den fysiska och sociala miljön. Jag har de senaste åren forskat kring hur fotgängare upplever utomhusbelysning och hur väl de ser i den belysta miljön, samt utvärderat metoder för att jämföra olika belysningslösningar.

Vad kan den som arbetar med (gatu)belysning i en kommun ha för konkret nytta av din forskning?

Vi har utvecklat metoder för att utvärdera belysningslösningar baserat på hur de upplevs av brukarna. Metoderna kan fungera som komplement till fotometriska mätningar och användas för att se hur olika belysningar upplevs, samt hur väl de möter de särskilda behov äldre och personer med synnedsättning har. Kommuner kan exempelvis, inför större upphandlingar, använda våra metoder som ett hjälpmedel för att utvärdera olika armaturer i en pilotinstallation.

På vilket sätt kan leverantörer av utomhusbelysning dra nytta av din forskning?

Min forskning kan bidra till att skapa förståelse för brukarperspektivet och metoderna kan användas vid utvecklandet av nya armaturer.

Tror du att en kommun kan utmärka sig (gentemot andra kommuner) genom att satsa på fotgängares upplevelse av belysning och känsla av trygghet i det sammanhanget? Utveckla gärna ditt svar.

Jag tror att kommuner, med hjälp av belysning, kan skapa inbjudande stadsmiljöer som bidrar till att fler väljer att röra sig i staden efter mörkrets inbrott. Forskning visar på belysningens betydelse för trygghetsupplevelsen, men bra ljusdesign kan också bidra till att stadsrummet upplevs mer tilltalande och intressant på kvällen. En tydlig belysningsplan, som tar fotgängare i beaktning, ger kommunen möjlighet att profilera sig visuellt och samtidigt tillgängliggöra staden för fotgängare kvällstid.

Lite kort, vad vill du att deltagarna ska ta med sig från ditt pass på Gatubelysningsforum 2019?

Jag vill att åhörarna ska få med sig en medvetenhet om att det finns metoder för att mäta brukares upplevelser av utomhusbelysning och att dessa metoder kan ge ett kompletterande perspektiv till fotometriska mätningar. Jag vill också bidra till en ökad förståelse för att utomhusbelysning är en viktig fråga för fotgängare, som påverkar i vilken utsträckning man väljer att gå.

Vi fick chansen att intervjua Erik Ljung, IoT Hardware Team Leader på TelliQ. Erik är Ansvarig inom TelliQ för framtagning av telematik hårdvaruprodukter bland annat för deras produkter inom gatljusstyrning. Han har varit inblandad i behov och krav från många av deras 40 kunders gatuljusstyrning.

Hur skulle du säga att gatubelysningsmarknaden har utvecklats under de senaste 5 åren?
Det har skett en stor utveckling, med främst fokus på energibesparing och hållbarhet. Man gör till exempel mer mätningar av hur energiförbrukningen ser ut, börjat använda sig av automatiska dimring och den största förändringen, LED armaturens införande.

Genom mätning ser man nu hur förändringar i systemen påverkar energiförbrukningen utan att göra avkall på invånarnas trygghet.

Gatubelysningsindustrin i stort går mot en mer uppkopplad/smart och integrerad datorisering, autonomi och samtrafik över infrastruktur och moln. Vad krävs, enligt dig, för att lyckas i denna utveckling?
Detta är en positiv trend och ett måste för att erhålla bättre belysning när det faktiskt behövs, till en lägre miljöbelastning och energiförbrukning.

Inom en industri som ständigt utvecklas måste installation och driftskostnader vägas mot funktionalitet och intjänad energiförbrukning. Det krävs att data från alla belysningscentraler/armaturer i hela Kommunen integreras och visas i ett system.

Om man höjer blicken från gatubelysning så tror jag att det kommer ske en uppkoppling av flera olika typer av enheter. Till exempel parkeringsplatser, soptunnor och såklart, gatljusarmaturer. Detta medför också att det behövs ett helt Smart City tänk, där ett system skall fungera för alla dessa lösningar.

Det kommer för att lyckas behövas branschstandarder för att enkelt kunna koppla ihop olika armaturer, sensorer med olika system.

Har du några tips för de organisationer som planerar att genomgå ett större arbete med att införa smart teknik i deras belysningsarbete?
Första steget är att genomföra en analys där man analyserar sina behov och möjlighet till intjänad strömförbrukning/kostnad/miljöbelastning, sen bör man jämföra vilka olika lösningar som finns. Vilka delar i belysningssystemet som behöver vara helt automatiserade och styrda på respektive armatur och vilka delar som klarar sig genom en enklare tänd/släck funktion per gatljus-slinga kompletterat med lokal nattlig dimring. Viktigast är livstidskostnaden (LCC) för systemet och inte bara installationskostnaden. Det är också viktigt att börja utifrån sina egna förutsättningar och se till att lösa det initiala kraven först. Om man ser till att ha ett flexibelt och utbyggbart system så går det alltid att utöka med ytterligare funktionalitet.

Det är såklart också fördelaktigt att ta in kunskap från företag och organisationer som redan är insatta i branschen. Det finns mycket att vinna från att vara lyhörd. Ett exempel på en riktigt smart gatubelysning lösning som används idag är att styra dimring utifrån det faktiska trafikflödet.

Idag bedrivs många Smart City lösningar till stor del som prov eller försöksverksamhet, något som vi måste gå ifrån för att kunna få bättre säkerhet, lägre kostnad och mindre energiförbrukning. Man behöver inte byta ut alla armaturer till smarta och ha alla uppkopplade, ett system med olika funktionalitet för olika delar av nätet som man successivt utökar funktionaliteten är vanligen mera kostnadseffektiv.

Slutligen, vad tror du kommer vara nästa steg eller möjlighet inom gatubelysningsarbetet i Sverige?
Nästa steg om man utreder och köper in rätt, är att belysningssystem kommer att vara “lagom” smarta så att de sköter sig själva. Genom detta kan man uppnå högre säkerhet, dvs bättre belysning när det faktiskt behövs, till en lägre miljöbelastning och energiförbrukning.

Att få till integrationer mellan olika Smart City/belysnings system från olika leverantörer kommer vara avgörande i framtidsutvecklingen. Det kommer också krävas vissa standarder från tillverkare vilket jag tror kommer finnas inom en närtid.

Möjligheten att få arbeta med allmänheten och minska miljöpåverkan gjorde att Ataniyaz Ataniyazov sökte sig till Trafikförvaltningen i Örebro för att få arbeta med bl a gatubelysning. Kommunen investerar i fler intelligenta armaturer med minskad energiförbrukning. Målet för 2020 är att minska energiförbrukningen i Örebro från 9 MWh timmar till 5 milj. MWh. Rätt ljus i rätt mängd vid rätt tillfälle är ett mantra som Ataniyas gärna framhåller.

Hur kommer det sig att du började arbeta med belysning?
Jag letade efter arbete inom elindustrin och såg en annons inom gatubelysningsbranschen. Jag tycker det är en spännande bransch där man får arbeta med allmänheten och minska miljöpåverkan.

Finns det några nya, tekniska lösningar du vill lyfta fram som du tror kommer att kunna ha en positiv påverkan på branschen?
Jajamen. Spännande uttryck. Man ska inrikta sig på att spara miljön och minska energianvändningen. Dessutom ska man ha möjlighet att styra enligt omständigheterna som att behöva ha rätt ljus i rätt mängd vid rätt tillfälle.

Enligt dig, vad krävs för att man ska lyckas med sitt gatubelysningsarbete?
Kunskap, vilja, självdisciplin och att vara lyhörd. Det är viktigt att vara lyhörd för att lyssna på medborgarnas önskemål och synpunkter.

Den mest utmanande frågan inom gatubelysningsområdet är…
Det mest utmanande är att använda tillämpningar för den nya tekniken och driva den framåt. Smarta städer.

Vad gör ni i Örebro under det närmaste året för att ställa om er till framtidens krav och utmaningar?
Vi gör mycket. Man kommer ha mer intelligenta armaturer med minskad energiförbrukning. Målet för 2020 är att minska energiförbrukningen i Örebro från 9 MWh timmar till 5 milj. MWh.

Vad innebär digitaliseringen för belysningsområdet?
Det innebär att man förenklar informationen om gatubelysningsanläggning så man kan se den på en och samma karta och ha allt information som behövs.

Har du exempel något innovativt belysningsprojekt i Örebro som blev lyckat?
Ja, Södra Ladugårdsängen. Där använder vi den senaste styrningstekniken som är kombinerat med närvarostyrning.

Nämn ett ämne som du vill se diskuteras på Gatubelysningsforum i september
Sparande av energi och intelligenta armaturer.

Har du tips på någon kommun (eller annan beställare) som du tycker ligger i framkant inom offentlig utomhusbelysning?
Örebro kommun förstås. Vi driver ännu mer framåt och försöker vara på framkanten. Även med digitaliseringen av våra anläggningsregister.

Lyssna på Ataniyaz Ataniyazov på Gatubelysningsforum 2018 den 12 september kl. 10:50.

Vi fick chansen att intervjua Oliver Roch som är aktuell talare och utställare (Roch Services) i årets Gatubelysningsforum. Med nästan 25 års erfarenhet inom den europiska gatubelysningsindustrin har Oliver unika erfarenheter samt infallsvinklar att dela med sig av. I nedan intervju kan du bl.a. läsa om hans tankar gällande den tyska gatubelysningsindustrins utveckling, skillnaden mellan Sverige och Tyskland samt vad han tror nästa steg är inom underhållsarbete av gatubelysning i Sverige.

Kan du kortfattat förklara din roll, engagemang och erfarenhet inom gatubelysningsbranschen?
Jag har jobbat med gatubelysning i nästan 25 år och är fortfarande glad att jag valde belysningsbranschen. Min bror och jag utvecklade en testmetod i början av 90-talet, vilken vi senare tog patent på och med åren förbättrat samt vidareutvecklat. Företaget har växt stadigt sen vi först startade och vi har idag testat flera miljoner stolpar, undersökt flera hundra mil linspänn och kört några tusen mil för att mäta luminansen och illuminansen på våra vägar. I Tyskland jobbar vi även med ett metallurgiskt laboratorium och har ett nära samarbete med en forskningsanläggning i Rostock. Jag lär mig något nytt varje dag och har det kul på jobbet!

Min drivkraft är förstås att jag på ett vetenskaplig och pålitligt sätt vill säkerställa att vår belysningsinfrastruktur är säker och trygg för trafikanter. Jag är djup imponerad av den svenska ”nollvisionen” inom trafiksäkerhet.

Därutöver är jag även ekonom och materialvetare. Att byta ut fungerande stolpsystem med bra material enbart för att de inte längre är estetiskt tilltalande, är enligt min mening slöseri med pengar och resurser. Det är inte hållbart, varken ekonomiskt eller ur ett miljöperspektiv.

Hur skulle du säga att den tyska gatubelysningsmarknaden har utvecklats under de senaste 5 åren?
Vi jobbar inte bara i Tyskland. Vi testar stolpar och linspänn i Finland, jobbar på Island, har uppdrag i Schweiz, Österrike och Tjeckien. I hela Europa ser vi samma trend: kommunernas budget är mycket tajta men uppdraget att garantera en trygg belysning har förblivit den samma. Mindre pengar men samma uppdrag. Vi hjälper kommunerna att lösa den ekvationen.

Utöver det har omställningen till LED armaturer accelererat, på gott och ont kan man tycka. Modeordet ”smart” har nått vår bransch även om ingen riktigt vet vad man egentligen menar med det och hur belysningsinfrastrukturen blir smart. Men alla är överens om att digitaliseringen av infrastrukturen är avgörande för att det ska bli smart. Men även detta ord rymmer ju allt och ingenting.

Samtidigt som digitaliseringen och automatiseringen tar fart får jag intrycket av att medvetenhet om hur sårbar vår infrastruktur är ökar. Teknik ska tjäna människan och inte tvärtom. Vi diskuterar allt oftare hur vi kan minska denna sårbarheten bland annat genom att använda beprövad och säker teknik samt genom att använda hållbara stolpsystem för att undvika överbelastning.  Att den svenska myndigheten MSB gick ut med en informationsbroschyr till alla invånare i Sverige om kris och krig uppmärksammades i Tyskland och även inom vår bransch.

Vad du anser du vara den största skillnaden just nu mellan Sverige och Tyskland inom gatubelysning?
I Tyskland är kravet att testa belysningsinfrastrukturen striktare, det ska ske varje sjätte år och testerna hjälper kommunerna att spara pengar inom underhåll. Därför finns en nästan självklar acceptans av vår metod där medans den i Sverige fortfarande inte är så känd som jag skulle önska. Men vi jobbar på.

Däremot är det helt underbart hur innovationsbenäget Sverige och branschen är. När vi upptäcker en teknisk utmaning som exempelvis fackverksstolpar, vilka kräver en annan belastningskalkyl, utvecklas gemensamt ett nytt test för detta. Mitt intryck är att människor i Sverige är nyfikna. De vill experimentera och gemensamt förbättra saker och ting. Det finns en positiv attityd gentemot innovation och förändring, vilket jag verkligen älskar.

Er föreläsning på konferensen kommer att behandla infrastrukturanalys av gatubelysning och då kommer en av punkterna specifikt handla om koncept för hållbart och strategiskt underhållsarbete, varför är det aktuellt?
Det handlar om att på bästa sätt investera skattebetalarnas pengar i belysningsinfrastrukturen och det är alltid aktuellt i alla länder där vi jobbar. Infrastrukturen som redan finns ska bevakas och bevaras på bästa sätt. Kunskapen om den infrastrukturen ska vara tillgänglig för alla som jobbar med denna fråga. Effektiviseringen av processer och tillgänglighet av information är bara några rubriker som beskriver varför man ska jobba långsiktig och övertänkt.

Vad tror du kommer vara nästa steg eller möjlighet inom underhållsarbete av gatubelysning i Sverige?
Inventering av belysningsinfrastrukturen, var stolparna står, hur de ser ut, i vilket skick de är, när de testades sist och med vilket resultat samt vilka belysningspunkter som är nya. All information kommer finnas i ett enda system och alla parter (underhållsentreprenörerna, vi som testföretag) kommer jobba på en enda plattform. Jag tror vi fortfarande underskattar vad digitaliseringen av infrastrukturen verkligen betyder. Det är så många aktörer som deltar i denna utveckling.

Slutligen, har du några tips för de organisationer som genomgår eller kommer att genomgå ett större underhållsarbete?
Jag tycker det är som med mycket annat. Det svåraste är att sätta igång och bestämma sig för hur och var man börjar. När du väl har börjat så följer de nästa stegen på plats.
Dock kommer man ofta till en punkt, där du ångrar dig och tänker ”jag borde har valt ett annat förfarande”. Men det stämmer inte: oförutsägbarheter uppkommer alltid under resans gång och det gäller bara att fortsätta och lösa problemen längs vägen. Det finns en sanning som alla svenskar vet: det ordnar sig, kör vidare!

Lyssna på Oliver Roch på Gatubelysbningsforum 2018 den 13 september kl. 11:10.

Vi fick chansen att ställa fem frågor till Nigel Parry som har över 40 års erfarenhet inom europeiska gatubelysningsmarknaden och som nu är aktuell som talare under Gatubelysningsforum 2018. I nedan intervju delar Nigel bl.a. med sig av sina tankar om skillnaden mellan den svenska och brittiska gatubelysningsmarknaden samt talarämnet Kompatibilitet – Funktionalitet – Hållbarhet.

Can you briefly explain your role and experience within the street lighting industry?
I have been in the street lighting industry for over 40 years, starting with a manufacturer, before moving to the public sector for 25 years, then joining a consultant/contractor before returning to the manufacturing business with OrangeTek. I also have been active in the professional side of the business and was national President of the UK institution of Lighting Engineers in 2002, and a tutor on their exterior lighting diploma. More recently I have become involved with CIE and act as Editor for Division 4.

How would you say that the British street lighting market has evolved over the last 5 years?
The UK market has become an early adopter of the LED technology, although with regional variations. The pattern for this time has been large scale deployment on a one 4 one basis to change to LED, across the Urban centres. Locations such as Manchester, Birmingham and Leicester have completed complete upgrades to LEDs to replace the old Sodium, usually combined with dimming technology, so that the energy savings are often around 70%. This has been aided by National Government initiatives to make funding easily available for these large scale changes.

What do you think is the biggest difference right now between the British and the Swedish street light industry?
There aren’t great differences between the two markets, but Sweden has been a little more cautious in adopting the new technology of LED and wireless control systems than the UK and thus may benefit from a more mature market. The other glaring difference, is the lack of any national (government) imperative to make energy savings by changing to the new technology. The EU has issued a number of reports outlining the benefits of an early adoption of the LED technology, but not countries have taken the opportunity to support the change.

Your lecture at the conference will address Compatibility – Functionality – Sustainability in luminaires and control systems, why is this subject relevant in today’s street light market?
I believe we are entering a new phase of LED street lights that are more flexible than what first appeared. When LEDs first appeared, it was important to get the right light distribution pattern(lens), with the right number of LEDs to give you the required illumination on the street, and each street is slightly different, so each luminaire had to be ordered per street. This led to longer delivery times and wholesalers could no longer stock ‘general’ products. What is happening now is that the same luminaire can now change its output and even the lenses easily, so that off the shelf solutions are again available with all the associated benefits. What we do need to be careful of is not adopting a throw away approach. As the cost of light gets cheaper and cheaper, then temptation may be to leave lights on longer, or even replace cheap luminaires every 6 years and dump the old ones. A more sustainable approach is to ensure that what is deployed now is recyclable and even better reusable when it gets towards end of life. The aluminium bodies will last many years (40+), the new generation LEDs will last well past twenty years, with only a little light depreciation. It is only the drivers that will need replacing on a regular basis.

Finally, do you have any useful tips for organizations that are undergoing or will be undergoing maintenance in their street light operations and are getting ready to choose luminaires and control systems?
There are some basics that will help everyone and first one is to get your inventory of the street lights up to date, in part so you know accurately what you have to change and what is your current energy load. The next step should be to try out a few manufacturers options, it is sad to say that even today not all manufacturers tell the whole truth about their products and I would say that the only way to be certain of what you are getting is to get independent test results and to try them out on site and measure the energy and light output yourselves. It is a lot easier than it may sound.

Ove Andersson arbetar som gatuingenjör på Tekniska förvaltningen Gata & Park i Motala kommun. Han är aktuellt som talare på Gatubelysningsforum 2018 och vi fick möjlighet att ta ett litet snack med honom inför eventet.

Ove är en man med starka åsikter och det tar inte lång tid in i samtalet innan vi kommer in på att de som arbetar med gatubelysning har mycket att lära sig av andra branscher.
– Det är väldigt viktigt att med information kunna dokumentera och där är det stor skillnad från andra branscher. Ska man bygga ett hus så har man en ritning och relationshandlingar men om man har en belysningsanläggning så kanske inte dessa handlingar uppdateras ordentligt. Det är ofta mindre kommuner som brottas med de här problemen. Men finns intresset där kan man i alla fall lösa det med papper och penna, Excel eller på annat sätt med små medel.

För att i framtiden kunna utveckla gatubelysningsbranschen tror han att det är väldigt viktigt att vi fångar upp den nya generationen och att vi gemensamt försöker göra arbetet med gatubelysning mer attraktivt.
– Många kan se arbetat med gatubelysning som lite ointressant och vill hellre arbeta med ljusdesign. De yngre personerna som kommer in i branschen har ofta högre krav och vi behöver arbeta för att öka takten av digitalisering och olika typer av styrsystem för att väcka intresset. Vi behöver få in ny kompetens och skulle man exempelvis ställa högre kompetenskrav för att höja nivån skulle det göra yrket mer attraktivt.

Motala kommun har gjort stora satsningar på gatubelysning och tipset Ove kan ge för att få igenom investeringar är att vara väldigt tydlig med vad som behövs och vilka insatser kommunen behöver göra.
– Det finns inga genvägar! Man måste våga tala om för politikerna vad som behövs. Det enda de ser är ifall lampan lyser eller ej och det är viktigt att visa när det behövs nya pengar Vi har ökat digitaliseringstakten och genom Gis har vi koll på BC, stolpar och kablar. Vi har även kommit i gång med AO hantering via Gis och på så sätt håller vi vårasystem uppdaterade. Vi testar olika typer av styrning på BC och armaturer med mycket spännande och oväntade resultat. Hela biten med digitalisering och olika typer av styrningar har ökat intresset både hos mig och vår entreprenör som känner sig mer delaktig i arbetet. Tiden när vi lappade och lagade är förbi och vi är väl rustade framöver tack vare de investeringar vi har fått igenom.

Att LED-tekniken har fått ett stort genomslag är odiskutabelt men Ove lyfter även ett varningens finger för de nackdelar detta kan medföra.
– Det finns ett väldigt stort utbud av olika LED-armaturer men när mängden ökar så blir det också svårare att få tag på reservdelar. Armaturerna ska hålla i 20 år medan reservdelarna lagras i 10 år. Det kan ställa till problem. Då ska man under tiden hitta något liknande att ersätta med men ibland går det ju inte! Man kanske behöver byta på en hela gata för att få det enhetligt och det skapar ju såklart extra arbete och kostnader. Detta är något man behöver vara medveten om.

Ove passar också på att dela ut en lite känga till leverantörerna, som han tycker kan bli bättre på att informera hur produkterna fungerar i ett längre perspektiv.
– Hur felsöker man och i vilken ände börjar man? Det borde finnas motsvarande diagnostik i armaturer som i andra elektronikprodukter. De större städerna har inga problem att anställa personal med mer elektronik kunskaper för att felsöka men de mindre kommunerna har inte de resurserna. Istället för att felsöka och laga kanske man helt enkelt byter ut en armatur vilket kan bli kostsamt och här behöver leverantörerna bli bättre på att kommunicera hur grejerna funkar och vad man kan göra med dem!

Enligt Ove är vägen framåt att informera om vikten av arbetet med gatubelysning och han hoppas på att dokumentationen kommer skötas automatiskt när digitaliseringen har slagit igenom med full kraft.
– Vi alla som arbetar med gatubelysning måste tala om hur viktigt det är och vad vi behöver för resurser för att få det att fungera. Om en person felanmäler direkt i ett GIS program så kommer vi att kunna få arbetsorders genom en app där vi tar emot och kvitterar. Då kommer dokumentation, datum och allt sånt per automatik. Har du rätt information om grejerna så kommer det alltid att bli billigare i slutändan!